Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Klimatet kan få en egen lag

Publicerat onsdag 10 februari 2016 kl 09.54
"Det blir mycket mer robust"
(2:05 min)
Utsläpp från skorstenar. Foto: Johannes Jansson/Wikimedia Commons/CC2.5
1 av 2
Utsläpp från skorstenar. Foto: Johannes Jansson/Wikimedia Commons/CC2.5
Irene Oskarsson, (KD).
2 av 2
Irene Oskarsson, (KD), från Aneby. Foto: HENRIK MONTGOMERY / TT

Sverige behöver en klimatlag för att arbetet med att minska våra växthusgasutsläpp ska bli så effektivt som möjligt, enligt Miljömålsberedningen.

Förslaget kommer från den parlamentariskt sammansatta Miljömålsberedningen, som fått i uppdrag att komma med förslag på hur det svenska klimatarbetet kan förbättras.

− Det innebär att det blir mycket mer robust. Det är enklare att ändra ett riksdagsbeslut än en lag, säger rådets ordförande Anders Wijkman om varför en lag vore bra för klimatarbetet.

Om Sverige ska klara att uppfylla sin del av det världens länder kom överens om på klimatmötet i Paris, det vill säga att hålla medeltemperaturökningen väl under två grader under det här århundradet, då måste vårt klimatarbete förbättras.

I ett första delbetänkande som snart presenteras av en enig Miljömålsberedning föreslås därför bland annat att Sverige bör instifta en klimatlag som ska garantera att de långsiktiga utsläppsmål som riksdagen beslutar ligger fast, även vid ett regeringsskifte.

Regeringen måste då, enligt lagen, varje ny mandatperiod lägga fram en handlingsplan på hur de tänker uppnå klimatmålen. Regeringens arbete ska sedan granskas av ett oberoende klimatpolitiskt råd, som liknar dagens finanspolitiska råd som granskar den ekonomiska politiken.

Miljömålsberedningen vill också skärpa dagens svenska klimatmål som säger att vi skall ha noll utsläpp till atmosfären år 2050.

Istället bör vi sikta på så kallad klimatneutralitet till 2045, vilket skulle betyda att utsläppen minskas med minst 85 procent jämfört med 1990 års nivå och att resterande 15 procent kan uppnås genom olika slags kompensation.

Det kan vara att plantera mer skog som suger upp koldioxid eller att använda så kallad CCS, koldioxidinfångning.

Även om 2045 bara är fem år tidigare än 2050 är det en stor vinst för klimatet, enligt Anders Wijkman.

− Det är betydelsefullt. Eftersom koldioxiden ackumuleras i atmosfären, så betyder det mycket. Dessutom har vi sju partier som står bakom 85 procent. Det är en framgång.

I Miljömålsberedningen sitter Irene Oskarsson, (KD), från Aneby tillsammans med ordföranden Anders Wijkman, Matilda Ernkrans (S), Johan Hultberg (M) Stina Bergström (MP), Rickard Nordin (C), Jens Holm (V) och Lars Tysklind (L). 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".