Mattias Karlsson
Mattias Karlsson. Foto: Jozo Glavas
HV71

"Kolan" om det oglamorösa livet i Ryssland

7:31 min

Efter ett år i KHL och Ryssland där framgångarna uteblev så är Mattias Karlsson tillbaka hemma i Huskvarna med sina barn och sin fru.

Hör Karlsson berätta om livet i Ryssland och framtidsplanerna.

Efter flera säsonger i HV71 så valde Mattias ”Kolan” Karlsson, 30, efter förra säsongen att lämna föreningen för att satsa på ett nytt äventyr i utlandet. Till slut föll valet på Ryssland och staden Cherepovets. En ”liten” stad med ryska mått mätt där strax över 300 000 invånare bor, och där mycket kretsar kring ishockeylaget Severstal Cherepovets. Avståndet till landets två största städer, Moskva och Sankt Petersburg, är ungefär 500 kilometer.

Världens näst bästa liga, KHL, stod framför dörren för Karlsson och ett helt nytt äventyr väntade. HV71 var inte det enda som Kolan lämnade i Sverige. Kvar i Huskvarna fanns även hans fru och två barn.

Nu har ett år snart gått sedan Mattias Karlsson fattade beslutet att lämna Sverige. På den tiden har han hunnit med att bo i ett främmande land, möta nya personer, få höra ryska pratas i omklädningsrummet utan att han förstår någonting och känna av en stor portion av ensamhet.

Vi hade tre tjecker i laget, men de hade varit i ligan en längre tid och lärt sig ryska. Om tränaren villa mig något så tog han det på engelska, annars var det bara ryska hela tiden.

Säsongen har varit en besvikelse både för Severstal och för Karlsson själv och för några veckor sedan tog den slut sen hans lag kommit nästa sist i hela ligan.

Hur framtiden ser ut för Karlsson och vilken nästa klubbadress kommer bli är fortfarande för tidigt att säga, men Karlsson hymlar inte om att livet i Ryssland var tufft, främst då för att han var borta från sin familj och aldrig riktigt kom in i det ryska livet.

– Jag tror inte det blir Ryssland igen, om det ska bli det så måste det vara något extremt. Annars ser jag helst att jag kommer tillbaka till Sverige och spelar igen. Jag har saknat att bara få sitta i omklädningsrummet och få snacka skit med grabbarna.

Det som var allra värst för Mattias Karlsson var ensamheten och saknaden efter en gemenskap i laget.

– Det är ett år som har försvunnit för mig ur den synpunkten. Det är något man saknar väldigt mycket, och samma sak när man är ute och reser med laget då man pratar och har det bra. Det har försvunnit helt.

Jag har inte varit ledsen men jag kan inte påstå att jag varit jätteglad heller. Man ser hur alla andra har det som vanligt och pratar med varandra. Det är det bästa jag vet, att få vara i centrum och få snacka med grabbarna och det är nog en av de grejerna som jag tycker har varit jobbigast. Man är ensam i hallen och så kommer man hem är ensam där också. Det bästa ordet att beskriva den här resan är ensamhet.

Lyssna på hela intervjun med Mattias Karlsson, om saknaden efter familjen, framtidsutsikterna, livet i Ryssland och problemen under säsongen, i ljudklippet i toppen av sidan.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista