Kyrkovalet
Kö till kyrkovalet. Foto: Lisen Elowson Tosting
Kyrkovalet 2017

Här är vinnarna och förlorarna i kyrkovalet

Valdeltagandet ser ut att öka från 13 till 18 procent i kyrkovalet, enligt en prognos som bygger på att drygt 80 procent av valdistrikten har räknats.

Mest ökar Sverigedemokraterna enligt det preliminära resultatet, från 6,0 till 9,2 procent.

– Det blev ett tydligt val mellan oss som står för tro och tradition, som vi ser det, och Socialdemokraterna som har utvecklats till mer av vänsterliberala opinionsbildare, säger Aron Emilsson, kyrkopolitisk talesperson för Sverigedemokraterna.

Men flest röster får Socialdemokraterna (30,5 procent) och Partipolitiskt obundna (17,2 procent) när nästan alla 2 153 valdistrikt redovisats.

– Det är en lättnadens suck för många medlemmar. Vi har en betryggande majoritet för en öppen kyrka och måste arbeta för att ta tillvara på engagemanget för socialt arbete, bistånd och diakonin, säger Jesper Eneroth.

Centern ökar från 11,9 till 13,9 procent, medan Borgerligt alternativ ser ut att tappa cirka 4 procentenheter till 8,7 procent.

Ändrade förutsättningar

Det var kö till röstlokalerna på många håll, och valdeltagandet landade på 18,2 procent. Man får gå tillbaka 67 år, till 1950, för att hitta ett valdeltagande på över 18 procent i kyrkovalet.

Sannolikheten för att årets valdeltagande stiger ytterligare är också stor. Kyrkovalsledare Anki Bondesson påpekar att förtidsröstandet ökat och de rösterna inte är inräknade än.

– Extra roligt är att väldigt många unga har röstat. Det vittnar också valnämnderna ute i landet om, säger hon.

Få brukar rösta i kyrkovalet, men de som gör det avgör vilka som styr över landets församlingar, stift och kyrkomötet de kommande fyra åren. Förutsättningarna inför årets val ändrades när SD tiofaldigade sin budget jämfört med 2013 i förhoppning om att fördubbla sitt resultat.

– Jo, det var många som hade hoppats en rejäl framryckning, och att vi skulle kunna utmana Socialdemokraterna om att vara den dominerande kraften inom kyrkan, men jag ser det som väldigt glädjande att vi gått fram till ungefär tio procent, säger Emilsson.

Maria Reihs, som röstade i Maria Magdalena församling i Stockholm, tror att SD:s satsning på att få större makt i kyrkan fick fler än vanligt att gå och rösta.

– Både de som röstar på Sverigedemokraterna och de som röstar för att SD inte ska få så mycket makt.

"Normalt kristen"

För Maria Reihs är SD:s inflytande den viktigaste frågan i årets val.

– Det känns galet ifall kyrkan, som varit den sista trygga platsen för folk, plötsligt inte längre ska ta emot folk som behöver skydd och hjälp.

Angelica Öhrn - som brukar rösta i kyrkovalet - beskriver sig som "lite engagerad" i kyrkan.

– Jag har sjungit lite i kyrkokör. Jag är väl så där vanligt normalt kristen. Svenskt kristen om man ska säga så. Jag tycker att det är väldigt trevligt att ha en kyrka och den står ju för något väldigt fint.

Anton Gravestam, 36, är inte lika engagerad. Det är första gången han röstar i ett kyrkoval. Även han med anledning av Sverigedemokraterna.
– Delvis var det därför jag gick och röstade, säger han.

Det viktigaste för honom är att kyrkan står för öppenhet och faktiskt är öppen för alla. Han tror fler går och röstar i årets val av samma skäl.

Kyrkovalet äger rum den tredje söndagen i september vart fjärde år.

Alla medlemmar i Svenska kyrkan som fyllt 16 år får rösta, men valdeltagande är traditionellt sett mycket lågt jämfört med det allmänna valet.

Cirka 5,2 miljoner av kyrkans medlemmar är röstberättigade. I kyrkovalet 2013 röstade ungefär 700 000, i år röstade över 900 000.

Valet sker på tre olika nivåer:

Lokalt: Val av kyrkofullmäktige i församling eller pastorat.

Regionalt: Val till stiftet. Stiftsfullmäktige är stiftets högsta beslutande organ.

Nationellt: Val till kyrkomötet, som är Svenska kyrkans högsta beslutande organ med 251 ledamöter.

Källa: Svenska kyrkan

Svenska kyrkans högsta beslutande organ med 251 ledamöter. Beslutar om kyrkans övergripande frågor.

Källa: Svenska kyrkan

För fyra år sedan hade SD en valbudget inför kyrkovalet på cirka 100 000 kronor. Nu rör det sig om drygt en miljon kronor. Enligt en rundringning som Dagens Nyheter gjort är det mest av samtliga riksdagspartier.

Samtidigt har antalet SD-kandidater vuxit från 130 till cirka 1 000 stycken.

Flera av SD:s kandidater i kyrkovalet utmärker sig på sajter som sprider rasism och hat, visar en kartläggning av Expressen och den antirasistiska tidskriften Expo.

Preliminärt resultat för valet till kyrkomötet 2017 (2013 års resultat inom parentes).

Arbetarepartiet - Socialdemokraterna: 30,5 procent (29,4)

Borgerligt alternativ: 8,7 procent (12,6)

Centerpartiet: 13,9 procent (11,9)

Fria liberaler i svenska kyrkan FiSK: 2,9 procent (3,3)

Frimodig kyrka: 3,9 procent (4,8)

Gröna kristna: 0,2 (ingen uppgift)

Kristdemokrater i Svenska kyrkan: 3,0 procent (4,8)

Kyrklig samverkan i Visby stift: 0,1 procent (0,2)

Miljöpartister i Svenska kyrkan: 2,3 procent (4,7)

Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan: 17,2 (15,3)

Sverigedemokraterna: 9,2 procent (6,0)

Trygghetspartiet i Svenska kyrkan: 0,04 procent (0,2)

Vägen: 0,1 procent (ingen uppgift)

Vänstern i Svenska Kyrkan: 3,6 procent (2,4)

Öppen kyrka - en kyrka för alla: 4,4 procent (4,6)

Källa: Svenska kyrkan

Sofia Tanaka/TT

Här kan du se 2017:s resultat till Kyrkomötet.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".