TÅG
Arkivbild av ett höghastighetståg på väg mellan München och Berlin i Tyskland. Foto: Martin Schutt/TT.

Höghastighetståg innebär enorma mängder jord till tipp

2:01 min

I det omdiskuterade priset för att bygga höghastighetsjärnväg ingår miljardbelopp för att ta hand om stora mängder jord.

Med nuvarande lagstiftning måste allt köras till tipp, vilket bara det ger en extrakostnad omkring sex miljarder kronor.

Samtidigt innebär lagen stora miljökonsekvenser. Det säger programchefen vid Trafikverket, Peter Uneklint.

Skulle vi följa nuvarande lagstiftning och inte få någon förändring under tiden vi bygger ut höghastighetssystemet, så innebär nuvarande avfallslagstiftning att jordmassor behöver köras iväg till en särskild deponi.

– Vi kan alltså inte använda massorna till att landskapsmodullera längs med spåren och därigenom smälta in anläggningen på ett bättre sätt i landskapet, säger Peter Uneklint.

Det planerade bygget av järnvägsspår  Stockholm – Göteborg och Stockholm - Malmö beräknas ge omkring 30 miljoner kubikmeter så kallade överskottsmassor. Det motsvarar volymen i 50 stycken Globen i Stockholm, fyllda med jord.

Svensk lag kräver att all denna jord ska köras till deponi, till tipp, vilket enligt en beräkning av Trafikverket skulle kräva en och en halv miljon lastbilstransporter.

Det skulle gå åt 7,5 miljoner liter diesel med 22 000 ton koldioxidutsläpp som följd. Och dessutom kosta 6 miljarder kronor.

Vad Trafikverket istället vill för att slippa allt detta, är alltså att tippa denna icke förorenade jorden längs med spåren och försöka få det att smälta ihop med landskapet.

Men det är alltså inte tillåtet i dag. Det visade sig så sent som i en dom från i höstas i miljööverdomstolen som då gällde ett vägbygge utanför Karlstad.

Nu är frågan under utredning hos Naturvårdsverket som också ser ett problem med hur den här typen av jordmassor hanteras i dag.

Naturvårdsverket räknar med att före sommaren kunna lämna ett förslag till regeringen om en eventuell lagändring. Det säger avfallsexperten Helen Lindqvist vid Naturvårdsverket.

 – Det vi kan se är att för viss hantering av de här massorna, när det rör sig om icke förorenade och vissa typer av uppläggningar, så är kraven ställda onödigt högt, säger Helen Lindqvist.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista