Röstsedlar läggs ner i vallådor.
Att vissa partier är starkare än andra beroende på hur kommunen ser ut och ligger är känt sen tidigare. Men enligt Lina Bjerke växer glappet. Foto: Anders Wiklund/TT
Jönköpings län

Fortsatt skillnad hur storstäder och landsbygd röstar

2:13 min

Det skiljer mycket på hur partiernas starka kommuner ser ut, var de ligger och vilka som bor där. En bristfällig landsbygdspolitik kan ligga bakom.

Lönenivå, utbildningsnivå och befolkningstäthet är faktorer som överensstämmer med hur invånarna i en kommun tenderar att rösta, skriver TT som tagit del av forskningen gjord av Charlotta Mellander vid Jönköping University.

Och att det verkar bli lika tydligt i detta valet förvånar inte Lina Bjerke som är doktor i nationalekonomi vid JU.

– Nej, det gör det nog inte. Men jag tror att det här gapet mellan stad och land har växt sig ännu starkare och speglar sig i valresultatet.

Skillnaderna mellan hur folk röstar i storstäder och på landsbygden är slående enligt forskningen från Jönköping Univeristy.

Förenklat kan man säga att ju glesare befolkningen är i en kommun desto större är tendensen att väljarna röstade på Socialdemokraterna, Västerpartiet, eller Centerpartiet. Tvärtom var Moderaterna, Liberalerna och Miljöpartiet starka i storstäderna. Bortsett från Skåne så är också Sverigedemokraterna starkare ju mer glesbebodd kommunen är.

Att det är så tydligt skillnad mellan landsbygd och stad, enligt Lina Bjerke, är en bristfällig landsbygdspolitik. Och det är SD som tjänade bäst på det i valet, tror hon.

– Jag tror det. När man skrapar lite på ytan så har de inte så mycket lösningar på frågorna, men däremot tar de upp frågor som jag tror att många landsbygdskommuner befinner sig i att diskutera.

Här finns de olika partiernas väljare

 

Socialdemokraterna
De kommuner där Socialdemokraterna får starkt stöd kännetecknas av att kommunalskatten är hög, att man tog emot många flyktingar under 2015, en relativt hög ungdomsarbetslöshet och att en relativt hög andel av befolkning inte förvärvsarbetar. I dessa kommuner utnyttjar relativt få rut-avdraget, medianinkomsten är låg och befolkningsutvecklingen har varit svag.

Moderaterna
Moderaterna får högst stöd i kommuner som kännetecknas av en högre medianinkomst, där fler utnyttjar rut-avdrag, där befolkningstätheten är högre liksom andelen högutbildade. 

Sverigedemokraterna
Mest stöd fick Sverigedemokraterna i kommuner där en högre andel har kort utbildning, ungdomsarbetslösheten är högre, en högre andel inte förvärvsarbetar och andelen utrikesfödda i kommunen har ökat i högre grad. Partiet har också ett starkare stöd i kommuner där man bor glest än i tätbefolkade kommuner, om man tar hänsyn till att de södra delarna av landet sticker ut.

Centerpartiet
Centerpartiet är starkast i kommuner där hemtjänsten får höga betyg och där kommunalskatten är hög.

Vänsterpartiet
Högst andel röster fick Vänsterpartiet i kommuner där även Socialdemokraterna fick en hög andel av rösterna. Partiet har stort stöd i kommuner där kommunalskatten är högre, där det bor många unga i åldern 18-25 år och där det finns en högre andel flerbostadshus.

Kristdemokraterna
En högre andel röster fick Kristdemokraterna i kommuner där många invandrare födda utanför Europa har jobb, där man är mer nöjd med hemtjänsten, där Moderaterna och Centerpartiet får fler röster och där medianinkomsten är högre.

Liberalerna
Liberalerna får en högre andel röster i kommuner där utbildningsnivån är högre och medianinkomsten hög. Här finns också fler individer som utnyttjar rut-avdrag.

Miljöpartiet
Miljöpartiet fick en högre andel röster i kommuner där det finns en högre andel högutbildade, man bor fler, tätare och har haft en positiv befolkningstillväxt samt där medianinkomsten är relativt hög.

Källa: Analysen är gjord av Charlotta Mellander vid Högskolan i Jönköping. Den inkluderar cirka 30 olika faktorer och är gjord på kommunnivå. Valresultatet baseras på siffrorna för 6002 valdistrikt som redovisats på valdagen. Den visar bara relationer och inga orsakssamband.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista