ANALYS

Ramberg: Liberala sår hotar bli kallbrand

2:40 min

Liberalerna har möjligen löst två av sina akuta kriser,
men samtidigt skapat nya problem och förstärkt ett par gamla,
säger Ekots politiske kommentator Tomas Ramberg.

Kommentar/analys: Detta är en kommenterande publicering. Sveriges Radio är oberoende och agerar inte i något politiskt partis, intresseorganisations eller företags intresse.

Den liberala riksdagsledamoten Emma Carlsson Löfdahs besked att
hon lämnar partiet innehåller både goda och dåliga nyheter för den liberala partiledningen.

Dels för att hon öppnar för att stanna kvar i riksdagen och fortsätta uppbära sitt arvode som politisk vilde. Dels för att hon hävdar att partiet svajat om hennes hyresaffär.

Enligt Carlsson Löfdahl hade hon till en början "fullt stöd och fick hela tiden rådet att stå på mig" från partiets pressavdelning. Om det skulle visa sig stämma är det sannolikt att partiledningen dras in och får kritik för att ha saknat principer och i stället ha böjt sig
för debatten.

Det är samma kritik som riktas mot partiledningen i fallet Cecilia Wikström, som tills nyligen var partiets förstanamn i EU-parlamentsvalet. När Wikström fick de kritiserade bolagsuppdragen
var partiledarens första reflex att gratulera, inte att ställa frågor om eventuella intressekonflikter. Varken ledning eller valberedning reagerade förrän Wikström redan utsetts till partiets draglok
i vårens valkampanj. Då kom publiciteten och med den eftertanken.

Partiets valberedning lyfte inte frågan om Wikströms lojaliteter förrän de redan matchat fram henne till förstaplatsen. Samma valberedning som nu behöver partiets förtroende när den ska ta itu med två viktiga uppgifter: Ny toppkandidat i EU-valet och inte minst valet av ny partiledare efter Jan Björklund.

EU-valrörelsen skulle bli den mobilisering som enade ett krisdrabbat parti, det skulle bli kampanjen som visar att Liberalerna fortfarande kan dra folk till valurnorna. Partiet brukar gå bättre i EU-val än i riksdagsval och kunde därför blivit ett bra tillfälle att lappa ihop en söndrad skara.

Nu inledde partiet i stället kampanjen på ett sätt som skapat kollektiv nedstämdhet. De ska på kort tid skaffa ett nytt förstanamn och plågas av en diskussion om vems fel det är att partiet krisar.

Ett demoraliserat parti med låga opinionssiffror och interna kriser blir lätt ett grinigt parti. Skulden för problemen ska fördelas och används som argument i strider om poster och positioner. Och det kan få betydelse för sommarens partiledarval och i förlängningen göra det svårt för Stefan Löfven att sitta kvar som statsminister.  

De som vill att Liberalerna byter kurs och väljer en ledare som anser att partiet borde ha släppt fram Ulf Kristersson till statsministerposten kommer att använda partiets kris som ett argument. Till de svaga opinionssiffrorna läggs nu partiledningens bristande förmåga att hantera sin toppkandidat i EU-valet.

Partiledarvalet ska troligen ske bara en månad efter valet till EU-parlamentet. Om partiets problem leder till ett uselt resultat kan det skapa ett giftigt klimat i partiledarstriden.

Ett namn som lanseras allt hårdare är det tidigare statsrådet Nyamko Sabuni. Sabuni är kritisk både mot samarbetet med regeringen och mot linjen att isolera Sverigedemokraterna. Om partiet väljer en ledare som ogillar samarbetet med regeringen kan det få stora konsekvenser.  

Även om en ny ledare skulle svära trohet till den politiska överenskommelsen med regeringen och Centern kommer hen att få tillfällen att bryta samarbetet. Redan i höst väntar en komplicerad budgetförhandling där det finns tillfälle att lyfta konfliktfrågor som kan motivera ett avbrutet samarbete.

Skulle Liberalerna hoppa av faller troligen regeringen. Om Centern ändå vill stanna kvar skulle det teoretiskt vara möjligt för regeringen Löfven att fortsätta med ett mandats marginal. Men eftersom en centerledamot - Helena Lindahl från Västerbotten - bröt med partiledningen och röstade emot Löfven i statsministeromröstningen kan det förmodligen inte fungera ändå.

Det är alltså inte bara liberaler som har anledning att svettas över partiets problem. Centern, Miljöpartiet och Socialdemokraterna har skäl att frukta att det redan skakar under den regeringslösning om under stor vånda skapades i januari.

Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista