- När man vet att det finns barn i kommunen som inte går i skola måste kommun och skola reagera. Det skulle man göra om det var barn med svenskt ursprung eller med någon annan bakgrund. Men uppenbarligen är det så att när det gäller barn med romskt ursprung följer man inte upp det på samma sätt, säger Lena Nyberg.

Inget barn får diskrimineras, det säger FN:s barnkonvention. Och det är Barnombudsmannens uppgift att se till att konventionen följs i Sverige. Men efter att ha pratat med romska barn i Sverige konstaterar Lena Nyberg att de diskrimineras på en rad olika vis.

Romska barn får inte den modersmålsundervisning de har rätt till, de har svårt att få praktikplatser för företagen säger nej när de får reda på barnets bakgrund och romska barn känner att till och med lärarna i skolorna behandlar dem annorlunda än andra.

- Någon enstaka lärare har lägre förväntningar på de här barnen eller rent av deltar i att skapa ett utanförskap för barnen, säger BO.

Och så är det skolnärvaron som är låg bland romska barn. Det har vi berättat om tidigare. Och bland annat Eksjö kommun har vänt sig till staten för att få hjälp med de romska barnen. Men enligt Lena Nyberg är det kommunens ansvar att skaffa sig kunskap och rutiner för hur man ska hantera problemet.

- Det är inga gigantiska resurser, utan det handlar om hur vi beter oss mot minoriter i Sverige och framför allt en grupp som genom många århundraden har varit utsatt för diskriminering.