Hagfors

Slopad ersättning upprör i Hagfors

Sex kronor i timmen. Det var för mycket tyckte socialnämnden i Hagfors, och slopade habiliteringsersättningen för dem som jobbar på den dagliga verksamheten.

– Det är skamligt, bedrövligt och kränkande, säger Olov Falk på FA, Föreningen Autism i Värmland, och pappa till en 22-årig man som jobbar på den dagliga verksamheten i Hagfors.

– Om det hade varit på en vanlig arbetsplats, och man helt plötsligt skulle märka att det låg 600 kronor mindre i lönekuvertet varje månad, då skulle det ha föregåtts av massor av förhandlingar, och det skulle antagligen aldrig ha gått igenom. Men här ska de bara acceptera att de får 600 kronor mindre i månaden.

Olov Falk får medhåll från Siv Aas och Ingrid Olsson, representanter för FUB, och som båda två också har barn som jobbar på den dagliga verksamheten i Hagfors. De är upprörda över att de inte fick vara med och diskutera kommunens planer, utan blev informerade när beslutet redan hade tagits i socialnämnden.

– Ja, hur förklarar man det för någon med utvecklingsstörning på ett bra sätt? Att nu har du inte någon habersättning längre, säger Ingrid Olsson.

– Och det var inte mycket pengar. Men det var deras, som de fick för att de jobbat och kunde göra vad de ville med.

På kommunen beklagar både kommunalrådet Mikael Dahlqvist (S) och socialnämndens ordförande Anna-Greta Johansson (S) att de känt sig tvingade att ta bort ersättningen, som ju inte är så stor, utan tänkt att fungera som en uppmuntran till berörda att gå till jobbet.

Men att kommunen sparar in 280 000 kronor på just den här gruppen människor, sticker i ögonen på många Hagforsbor. En privatperson samlade in nästan 1000 namnunderskrifter och lämnade in till kommunen, i protest mot att de som jobbar på den dagliga verksamheten nu ska göra det gratis, istället för som tidigare, med en ersättning på 36 kronor om dagen. Han har inte hört något alls sedan han överlämnade listorna.

– Ingenting händer, säger mannen, som vill vara anonym, till Radio Värmland.

Och det är väl det som får de drabbade att känna ett slags uppgivenhet, även om de inte har gett upp kampen än, att ingenting händer.

– Det känns som om det alltid är den här gruppen som det ska sparas in på, säger Siv Aas.

– Vi har haft flera så kallade samverkansmöten med kommunen, men ingenting händer, fortsätter hon.

Det Siv Aas syftar på, förutom den indragna ersättningen, är att den dagliga verksamheten är inhyst i ett nedlagt dagis, som inte är handikappanpassat. Och eftersom kommunen haft svårt att bestämma sig för vad som ska hända med verksamheten, så ha lokalerna fått förfalla. Både invändigt och utvändigt.

Habiliteringsersättning är inte en rättighet, men de allra flesta kommunerna har ändå valt att följa propositionen som ligger till grund för LSS, lagen om särskild service. Där står det: ”Jag förordar att huvudmännen utbetalar någon form av ersättning till den enskilde för medverkan i daglig verksamhet i likhet med vad som görs för närvarande.” Orden är Bengt Westerbergs (FP), som skrev propositionen.

I Värmland har förutom Hagfors kommun, även Eda och Säffle dragit in ersättningen.

Laila Carlsson
laila.carlsson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".