Mamma med barn vinklar hejdå till pappa som åker till jobbet. En förlegad bild av familjen? Foto: Arne Schveitz/TT
Mamma med barn vinklar hejdå till pappa som åker till jobbet. En förlegad bild av familjen? Foto: Arne Schveitz/TT

Genusvetare: Familjepolitik inte rätt verktyg för jämställdhet

"Potentialen för att ändra världen genom att ändra familjen har nått sin gräns"
8:10 min

En tredje pappamånad är en av de jämställdhetsreformer som presenterats i regeringens budgetproposition. Men räcker det för att råda bot på den ekonomiska ojämlikheten mellan kvinnor och män? Enligt genusforskaren Margunn Bjørnholt vid Örebro universitet är det dags att politiker slutar fokusera på familjelivet, och istället riktar in sig på arbetslivets strukturer.

I sin doktorsavhandling har Margunn Bjørnholt studerat ett forskningsexperiment som pågått i Norge sen 70-talet. 16 par delade helt och hållet lika vad gällde hem och arbete, men trots att upplägget gynnade både familjelivet och männens karriärer, så har deras söner inte följt i sina fäders spår. Tvärtom har sönerna valt traditionella familjeliv där mammorna tar större ansvar för hem och barn - på bekostnad av den egna ekonomin.
- Vi har en stark förväntning i både Sverige och Norge på att om man ändrar familjens organisering i tidiga barnaår, så kommer det fortsätta i nästa generation, men detta visar att det är inte så enkelt, säger Margunn Bjørnholt.

Hon menar att politiker allt sedan 1970-talet varit alltför upptagna av familjepolitiken i sin jämställdhetssträvan, på bekostnad av andra strukturer. I Sverige har kvinnor i dag i genomsnitt 86 procent av mäns löner, och bara 80 procent av mäns totala inkomst, eftersom många kvinnor jobbar deltid. Denna inkomstklyfta leder bland annat till att kvinnor får sämre pensioner. Om den ska börja minska måste nu politikerna skifta fokus, menar Margunn Bjørnholt:

- Kanske potentiatlen för att skapa jämställdehet genom att organisera familjens inre liv börjar bli uttömt och att man istället bör se på arbetslivet och de strukturer som finns utanför familjen, säger Margunn Bjørnholt.

SCB:s senaste jämställdhetsrapport visar att pappamånaderna haft en positiv effekt. Idag tas 25 % av föräldrapenningen ut av män, 1985 var det bara 6 %. Men löneskillnaderna är trots det i stort sett oförändrade sen 80-talet.

- Spörsmålet är om föräldraförsäkringen är det bästa verktyget för att skapa jämställdhet? Måste kvinnor och män leva exakt lika liv, eller kan vi acceptera att kvinnor och män gör lite annorlunda val? Men hur ska vi då sörja för att det inte blir ekonomiskt orättfärdigt? undrar Margunn Bjørnholt.

En fråga vi tog med oss till en debatt mellan de två riksdagspartier som står längst ifrån varandra när det gäller familjepolitiken: Kristdemokraterna och Vänsterpartiet.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".