Ambulanssjuksköterskan Ove Nässén, akutchefen Anna-Lena Kjellgren, polisen Stefan Sund och folkhälsoutvecklaren Emma Ringström. Foto: Annika Ström/Sveriges Radio.
Ambulanssjuksköterskan Ove Nässén, akutchefen Anna-Lena Kjellgren, polisen Stefan Sund och folkhälsoutvecklaren Emma Ringström. Foto: Annika Ström/Sveriges Radio.
P4 Värmland kollar - #drogvarmland

Droganvändningen i Östvärmland kartläggs

Polisen: "De unga är tyskölsgenerationen"
5:40 min

Ett unikt samarbete mellan polis, kommun och landsting har inletts i östra Värmland för att bekämpa droganvändningen. Genom den förgiftningsblankett man infört på akutavdelningen på Karlskoga sjukhus vet man nu att alkoholen förgiftar flest - och att den största gruppen är ungdomar.

– 2012 såg jag som ungdomspolis att spiceanvändningen exploderade. Därför fick vi igång en samverkan. När vi sen också hörde att många förgiftade personer fördes till sjukhuset ville vi ta reda på hur det ser ut. Då tog vi fram den här blanketten, säger polisen Stefan Sund.

Ett syfte med kartläggningen är att ta reda på vilka grupper som är utsatta och vilka man ska rikta sina insatser mot. Det man funnit när cirka 200 personer (under tidperioden feb-nov 2015) kommit in till akuten i Karlskoga med förgiftning är att den absolut vanligaste förgiftningen är skapad av alkohol. Sen kommer läkemedel, narkotika och nätdroger.

När det gäller åldrarna så spretar det. Den största gruppen är ungdomar mellan 15 och 25 år. Därefter vuxna mellan 56-60-årsåldern.

– Om man får generalisera kan man säga att de unga är "tyskölsgenerationen", de kring 60 kan man kalla för "mellanölsgenerationen", säger Stefan Sund.

Anna-Lena Kjellgren är chef för akuten på Karlskoga lasarett.

– Förgiftningsfallen tar resurser i anspråk under helger och många av patienterna kräver omedelbar behandling, beroende på vad de stoppat i sig. De rena förgiftningsfallen hamnar på intensivvårdsavdelningen och vandrar sen vidare till psykiatrin för att de ska kunna få hjälp, säger hon

Intoxblanketten och samarbetsgruppen har inte hållit på så länge men arbetet har väckt intresse på andra håll i landet. Om ytterligare ett år hoppas man i Östvärmland kunna använda resultatet som beslutsunderlag och dessutom vara till stor hjälp i forskningen.

– Det som framförallt har varit till nytta är att den arbetsgupp vi skapat har byggt broar mellan landsting, kommun och polis och vi har därför snabbare informationsvägar. Dyker det upp något har vi personköännedomen och kan snabbt ta kontakt, säger ungdomspolisen Stefan Sund.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".