Belinda Haraldsson i Filipstad.
1 av 2
Belinda Haraldsson diagnostiserades med vaginal cancer 2010 efter att ha hoppat över cellprovskontroller i flera år. Nu arbetar hon för att sprida kunskap om gynekologisk cancer. Foto: Laila Carlsson/Sveriges Radio.
Eva Nilsson, verksamhetsutvecklare på Landstinget Värmland.
2 av 2
Eva Nilsson arbetar för att fler kvinnor ska förstå vikten av att göra cellprovskontroller. Foto: Laila Carlsson/Sveriges Radio.

Ett enkelt cellprov kan förhindra mycket lidande

Belinda Haraldsson: "Man ska våga prata underliv"
7:01 min

Fler än var tionde kvinna i Värmland struntar i att göra cellprovskontroller. Ett beslut som kan få dödlig utgång.

De allra flesta kvinnor i Värmland som kallas till cellpovskontroll genomför också undersökningen. Men fler än en av tio struntar i det. Och i till exempel Skoghall, Kristinehamn, Kronoparken och Storfors är det så många som en på fem som struntat i kontrollen under den senaste mätperioden enligt landstinget i Värmlands egen statistik.

135 kvinnor dör i genomsnitt årligen i livmoderhalscancer i landet, berättar Eva Nilsson, verksamhetsutvecklare på landstinget.

– Det kan väl tyckas som att det inte är särskilt vanligt, men det är mycket lidande i samband med det. Det är ungefär 450 kvinnor som får livmoderhalscancer varje år. De flesta går bra och lätt att behandla. Men bland de som dör i livmoderhalscancer, har de flesta inte tagit sina cellprover.

Humant papillomvirus är alltså ett virus som överförs sexuellt och som kan leda till cellförändringar och livmoderhalscancer. Numera så erbjuds alla flickor gratis vaccination mot HPV-virus. Den ger ett bra men inte hundraprocentigt skydd, så även den som är vaccinerad behöver göra regelbundna cellprovskontroller.

För fem år sen fick Belinda Haraldsson i Filipstad reda på att hon hade vaginal cancer, som också kan ha orsakats av HPV-virus. Sedan dess har hon genomgått smärtsamma behandlingar med svåra biverkningar som följd. Om hon inte hade struntat i cellprovskontrollerna som hon kallats till, så kanske cancern hade upptäckts tidigare och hon hade sluppit mycket lidande.

– Det är ju det som räddar liv, att folk går och testar sig. Stannar till, tänker efter. Hur känns det i min kropp just nu? Är det något som är fel? säger hon.

Det var just att något kändes fel, som fick Belinda Haraldsson att till slut boka tid för en gynundersökning. Redan nästa dag opererades hon och sedan följde jobbiga cellgifts- och strålningsbehandlingar. Det här var år 2010. Belinda var 38 år och trebarnsmamma. Biverkningarna av behandlingarna måste hon leva med resten av sitt liv.

– Det är inkontinensproblem, tarmproblem, lymfödem och man hamnar i klimakteriet. Rygg och skelett tar skada av strålningen och alla slemhinnor blir sönderstrålade helt enkelt. Det påverkar hela ens liv.

Men gynekologisk cancer är ett känsligt ämne. Många vill inte höra talas om vaginal- eller äggstockscancer, än mindre lyfta ämnet själva. Det är inte rock'n'roll, som Belinda Haraldsson själv säger. Men själv jobbar hon hårt för att attityden ska förändras i samhället, inte minst genom sitt arbete i Gynsam och föreningen Musslan.

– Man ska våga prata underliv. Det är så tabu, folk tycker att det är jobbigt. Men jag försöker ta bort den där tabustämpeln.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".