Kronoparken med vattentornet. Foto: Lars-Gunnar Olsson/Sveriges Radio.
1 av 2
Kronoparken. Foto: Lars-Gunnar Olsson/Sveriges Radio.
Kulturgeograferna Gerhard Gustafsson och Bengt Dahlgren skildrar Kronoparken i ny bok
2 av 2
Kulturgeograferna Gerhard Gustafsson och Bengt Dahlgren skildrar Kronoparken i ny bok

Kronoparken skildras i ny bok

"Det finns en stor ihärdighet i det dåliga ryktet"
9:04 min

"Stadsdelen Kronoparken i Karlstad - stadsplaneringens vedermödor". Så heter en bok som släpps idag på Karlstads universitet. Det handlar om Värmlands tydligaste exempel på miljonprogrammet - och stadsdelens dåtid, nutid och framtid.

För ett halvt sekel sen växte nya bostadsområden upp i det svenska landskapet. En miljon nya bostäder byggdes under tio år för att råda bot på bostadsbristen. En av dessa bostadsområden är Kronoparken i Karlstad, och om den har nu kulturgeograferna Gerhard Gustafsson och Bengt Dahlgren skrivit en bok.

- Kronoparken är inte vilken stadsdel som helst, den representerar rekordår, förort och urbanisering. Samtidigt är det Värmlands mest mångkulturella stadsdel, så Kronoparken har mycket att berätta, säger Bengt Dahlgren som tidigare var planeringsdirektör på länsstyrelsen i Värmland.

Det som skiljer Kronoparken från andra miljonprogramsområden är att Karlstads universitet finns där. Men har det betytt någonting för de som bor i stadsdelen?

- Vi tror att man skulle kunna göra mycket mer av det. Idag präglas utvecklingen av ett campusideal,  att man inte jobbar aktivt mot närmiljön, och det finns en risk att universitetet blir alltmer isolerat, säger Gerhard Gustafsson, professor i kulturgeografi.

Expansionen av universitetet har inte heller påverkat Kronoparkens rykte, menar Bengt Dahlgren och påpekar att man i mäklarannonser skriver Mjölnartorpet istället för Kronoparken, fast villaområdet i fråga ligger inom stadsdelen.

- Det finns en stor ihärdighet i det dåliga ryktet. Men de som bor där håller inte med och tycker det är orättvist. Som alltid är det en skillnad mellan det inifrån upplevda och det utifrån tyckta, säger Bengt Dahlgren.

Samtidigt understryker han att Kronoparken idag är en väldigt uppdelad stadsdel. Det visar sig i statistik de tagit fram om bland annat inkomster, utbildningsnivå, sysselsättning och utländsk bakgrund i Kronoparkens olika delar:

- Vi ser att det är väldigt stora skillnader, och mest dramatiskt är det mellan villaområdet och det centrala området.

Författarna pekar också på ett demokratiskt underskott, som visar sig i lågt valdeltagande och representation i kommunfullmäktige. Idag bor över 8000 personer på kronoparken, vilket är ungefär lika många som i Eda kommun, och dubbelt så många som i Storfors kommun. Trots det har författarna bara lyckas hitta två kommunfullmäktigeledamöter som bor på Kronoparken:
- Man kan ställa sig frågan " vem företräder Kronoparken? " säger Bengt Dahlgren.

Författarna delar också med sig av sina visioner för hur stadsdelen kan utvecklas:

- Världen finns på nära håll på Kronoparken, men man har inte lyckas ta tillvara på den potential som finns i det mångkulturella. Mer mötesplatser vore bra och mer inflytande från de boende, säger Bengt Dalgren.

- Det är viktigt att bygga ihop Kronoparken, att skapa stråk mellan centrum, universitet och handelscentret i Välsviken, som idag är isolerade öar, tycker Gerhard Gustafsson.

I boken speglas också de olika tidsandor som präglat stadsdelen. Från ett socialt ingenjörskap mot ett marknadsliberalt tänkande:
-  Ingen tar ansvar för Kronoparkens centrum, det gör andra exploatörer och de verkar inte för kollektiva och sammanhållande utan mer splittring, säger Gerhard Gustafsson.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".