Anders Johansson och Kicki Lindqvist
1 av 2
Anders Johansson och Kicki Lindqvist jobbar i en matbutik i Karlstad och gillar att samhället blir mer kontantlöst. Foto: Laila Carlsson/Sveriges radio
Lisbeth Staaf-Igelström
2 av 2
Lisbeth Staaf-Igelström, PRO, tycker att kontanter alltid måste få vara ett alternativ när det gäller betalmedel. Foto: Laila Carlsson/Sveriges radio

Kontantlösa samhället hyllas och ratas

"Det blir en tryggare värld för oss"
5:58 min

Att banker blir kontantlösa, bankomaterna färre och butiker bara tar emot kort blir allt vanligare. Det är en utveckling som ratas av organisationer som PRO. Men i en matbutik på Herrhagen hyllas utvecklingen.

Trots en storsatsning på nya sedlar och nya valörer, så ligger Sverige i framkant i utvecklingen mot ett kontantlöst samhälle. Andelen betalningar som görs med kontanter har minskat i många år enligt Riksbanken. Och som ett resultat av det har mängden sedlar och mynt i samhället sjunkit med över 20 procent på fem år.

Men PRO, pensionärernas riksorganisation tycker att utvecklingen går åt helt fel håll.

– De äldre, nyanlända, föreningar som säljer lotter och personer som av en eller annan anledning har svårt att hantera kort och koder behöver ha kvar kontanterna, säger Lisbeth Staaf-Igelström, andre vice ordförande i PRO.

– Jag tycker det är fullständigt befängt att det är på det här sättet. Har man ett samhälle där man har kontanter och det är ett lagligt betalningssätt, då ska man också kunna betala med pengarna, säger hon och menar att de som vill betala med kort och mobil ska få göra det, men att kontanter måste få vara alternativ.

Det blir allt vanligare med kodlösa kort; alltså kort som man exempelvis kan använda i kollektivtrafiken och betala med utan att slå en kod. Det skulle kunna va en lösning för de som har svårt att antingen slå in koder eller komma ihåg dem. Nackdelen är ju säkerhetsaspekten; ett stulet kort är lätt att använda för tjuven.
Och hur ska den som har svårt att greppa det som är abstrakt, kanske på grund av ett psykiskt funktionshinder, förstå pengars värde om allt som finns att referera till är ett plastkort eller en mobilapp?

I januari i år slog regeringens utredare Annika Brickman fast att visserligen så ställer den minskande kontanthanteringen till det för grupper i samhället, inte minst för boende på landsbygden, men även deras behov kommer att förändras över tid, och att lagstifta kvar kontanterna skulle kosta mer än det smakar. Vänsterpartisten och riksdagsledamoten Håkan Svenneling däremot tycker att en sådan lagstiftning vore bra.

– Norrmännen har en lagstiftning för kontanter och det gör att man inte alls har samma utveckling. Sverige ligger verkligen först i att ta bort kontanterna. Jag tycker att vi istället borde se på våra grannländer där bankerna fortfarande hanterar kontanter, säger han. 

– Man kan inte blunda för att bankerna i rasande fart har avvecklat kontanterna och bankkontoren runt om i Sverige, säger Håkan Svenneling (V).

Och det var just när det lokala bankkontoret stängde som Skoghalls centrum på Hammarö i Värmland blev av med sin enda bankomat. När det i höstas, ett halvår senare, blev invigning av en ny bankomat så skedde det med bubbel i plastglas, godisregn och tvåmannaband. Ett slags folkfest för att fira tillgången till kontanter.

Men att allt fler ändå väljer kort framför kontanter har sina fördelar, säger butikschefen Anders Johansson. Han välkomnar att kontanthanteringen sjunkit kraftigt.

– Det uppskattar vi verkligen. Det blir en tryggare värld för oss, en tryggare vardag. Vi har inga sedlar att blotta för eventuella rånare, säger han.

En butik som drabbats av flera rån finns på Herrhagen i Karlstad. Butiksbiträdet Kicki Lindqvist satt i kassan strax före stängning när en rånare rusade fram till henne.

– Klockan var tio i tio en måndagskväll och det kommer in en maskerad man fram till kassan och drar fram en kniv som är 20 centimeter lång och vill ha alla pengar jag har i kassan och även lotterna, säger Kicki Lindqvist. 

Allt gick på bara några sekunder innan mannen sprang iväg. Efter rånet så höjdes säkerheten för kontanthanteringen i butiken och pengarna matas numera in i en låst låda. Men rädslan för att bli rånad kvarstår.

– Den känslan kommer jag alltid att bära med mig. Det är inte bara i affären, det kan jag känna när jag går hem från jobbet också, säger Kicki Lindqvist.

Hon tror inte att samhället blir helt kontantlöst så länge dagens äldre generation lever. 

– De tar nog gärna ut sin pension och går till butiken och handlar. Så det kanske är Agda, 87 år som blir rånad istället för oss i affären.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".