Blond kvinna och man bakom
Kvinnorättsaktivisten Maria Hagberg tillsammans med överstelöjtnant Bengt Fransson på Försvarsföreningen i Värmland. Foto: Hedvig Nilsson

Kvinnorättsaktivist: "Vår flyktingpolitik cementerar traditionella könsroller"

8:31 min

På internationella kvinnodagen bjöd länsstyrelsen och allmänna försvarsföreningen i Värmland in kvinnorättsaktivisten Maria Hagberg för att föreläsa på temat kvinnor i krig. Hon är starkt kritisk till Sveriges förda flyktingpolitik som hon anser "cementerar traditionella könsroller".

Kvinnorättsaktivisten Maria Hagberg har jobbat fem år i Mellanöstern för bland annat hjälporganisationen Kvinna till Kvinna som förmedlar bistånd åt Sida. Att regeringen räknar ner biståndet för att få mer pengar till det inhemska flyktingmottagandet drabbar de kvinnor och barn som är kvar i krigsområden, påpekar hon:
- Det slår direkt på de kvinnoorganisationer som faktiskt jobbar för en förändring.

Maria Hagberg ser också ett problem i att majoriteten av de flyktingar som söker asyl i Sverige är män. Något som nu lett till att Sverige för första gången har en övervikt av män i befolkningsstatistiken.

Jag har reagerat på skevheten i könsfördelningen på flyktingpolitiken. En del hävdar att männen åker först för att kvinnor och barn utsätts för så många faror på vägen, men jag som har träffat väldigt många kvinnor i flyktingläger vet att det är minst lika farligt att vara kvar där. Så det är faktiskt inte så."

Orsaken till könsobalansen står enligt Maria Hagberg, tidigare politiskt aktiv inom Vänsterpartiet och Feministiskt initiativ, snarare att finna i patriarkala strukturer i de asylsökandes hemländer:

I samhällen där det råder klanstrukturer och patriarkalt tänkande är det fortfarande så att det är mannen man satsar på, som ska överleva och som går först. Det är han som får pengarna och ska bygga upp något i det nya landet och sen plocka dit kvinnor och barn. Men samtidigt lämnas kvinnor och barn kvar i kriget, i bomberna, och utsätts för väldigt mycket faror och risker."

Regeringen har som målsättning att föra en feministisk utrikespolitik. Anser du att den för en feministisk asylpolitik?

- Nej, verkligen inte! Men jag ifrågasätter också vilka frågor man belyser i utrikespolitiken. Kvinnor beskrivs som offer och värnlösa. Jag vill belysa hur kvinnorna faktiskt överlever och kämpar för att forma samhället efter krigssituationer.

Hur överlever de kvinnor som blir kvar i konfliktzoner?

- De hjälps åt att försörja varandras barn och lever nära varandra i kvinnokollektiv. Men de som hamnar utanför utsätts för ännu mer faror. Det visade sig efter Balkankriget och Irakockupationen att traffickingsituationen steg otroligt. De kvinnor som inte har någon dras lätt in i sexhandel.

Vad kan Sverige göra för att hjälpa de kvinnor som inte kan fly från krig?

- Vi ska absolut inte skära ner på biståndet, utan stötta de organisationer på plats som kan hjälpa kvinnorna. Vi måste se till att flyktinglägren har drägliga villkor, det måste ordnas så det är bra på plats likväl som man tryggar flyktvägen.

Den senaste tiden har allt fler kvinnor och barn tagit den livsfarliga vägen över Medelhavet. En förklaring kan enligt Maria Hagberg vara att möjligheten till familjeåterförening stryps nu när anhöriginvandringen begränsas. Detta har också kritiserats nyligen av biståndsorganisationen Concord, där bland annat Svenska kyrkan, RFSL, Diakonia och Afrikagrupperna ingår. Rapporten pekar ut en rad områden där regeringen agerar rakt emot sin målsättning om en feministisk utrikespolitik.

-  Det är helt riktig kritik, anser Maria Hagberg.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista