Spelmissbruk
1 av 2
Foto: Malin Hoelstad / SvD / TT
Marie Engdahl Friberg
2 av 2
Marie Engdahl Friberg, verksamhetschef för psykiatrisk öppenvård i Karlstad. Foto: Annica Buvik/Sveriges Radio

Stor skillnad i vård av spelmissbruk

Marie Engdahl Friberg: Behöver lära oss lite mer om behandlingsgången
1:16 min

Flera av våra kommuner saknar åtgärdsprogram för spelmissbrukare enligt en rundringning P4 Värmland har gjort, och det här trots att spelberoendet ökar enligt Folkhälsomyndigheten.

Spelmissbruket ökar framförallt bland unga män. Nära var tionde man i åldern 16-29 år har problem med sitt spelande.

Drygt två av hundra personer i Sverige har hasardspelsyndrom eller spelproblem och ytterligare fyra av hundra bedöms ha risk för att utveckla det.

De typer av spel som anses vara riskspel, det vill säga lättare framkallar ett beroende, är snabba spel med kort tid mellan insats och resultat eller spel där skicklighet kan öka chansen att vinna.

Det vi skulle behöva förkovra oss i lite mer är behandlingsgången för de här patienterna och var tonvikten ska läggas utifrån den problematik patienten har."

I Värmland saknar flera kommuner åtgärdsprogram för spelmissbrukare, bland annat gäller det här Karlstad. Marie Engdahl Friberg som är verksamhetschef för psykiatrisk öppenvård i Karlstad:

– Inom Landstinget kan man vända sig till vårdcentralen eller till specialistpsykiatrin, lite beroende på vilken grad man har av spelberoende.

Men är det inte anmärkningsvärt att vi inte har bättre resurser för det här med tanke på att Karlstad är en rätt så stor stad och framförallt den största i Värmland, borde det inte finnas på kommun nivå?

– Ja, det skulle man tycka att det borde finnas, säger Marie Engdahl Friberg.

Sedan tre år tillbaka är spelmissbruket en etablerad diagnos - hasardspelssyndromet. Det här gör att spelmissbrukare kan få specialisthjälp på ett helt annat sätt än förut och inom den psykiatriska öppenvården i Värmland tittar man nu på behandlingen av dessa patienter:

– Den behandling som de här patienterna kräver är sedvanlig KBT-behandling, vilket vi ger till andra patienter också med olika diagnoser. Det vi skulle behöva förkovra oss i lite mer är behandlingsgången för de här patienterna och var tonvikten ska läggas utifrån den problematik patienten har. Vi vet också att de här patienterna har samsjuklighet, ofta en högre alkoholkonsumtion. De har också ofta depression och ångestproblematik, säger Marie Engdahl Friberg.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".