Statsvetare Freddy Kjellström
Statsvetare Freddy Kjellström Foto: Jenny Tibblin/Sveriges Radio

Idag kan man börja rösta i kyrkovalet

Kjellström: Kyrkovalet är en bra tradition
4:37 min

Idag är första dagen att rösta i kyrkovalet - ett som bara lockar omkring 12 procent av de röstberättigade till valurnorna. Men Freddy Kjellström, statsvetare på Karlstads universitet tror ändå att Svenska kyrkan och dess val har en viktig roll att spela i det svenska samhället.

– Kyrkan spelar en stor roll för många människor i Sverige, de har ju trots allt över 6 miljoner medlemmar, säger Freddy Kjellström statsvetare på Karlstads universitet.

Av de sex miljoner medlemmarna är omkring 5 miljoner röstberättigade. I Värmland är det omkring 240 000 människor som den 17 september får rösta i kyrkovalet. Det handlar om att påverka resurserna, ramarna och hur verksamheten ska se ut de kommande fyra åren.

– På så sätt kan det jämföras med ett vanligt val till riksdag, region och kommun, säger Freddy Kjellström.

Sverige är ett av dem länderna i världen som har högst valdeltagande. Det genomsnittliga valdeltagande är hela 86,4 procent sedan efterkrigstiden. En stark demokratisk tradition och en gemensam valdag för kommun, region och riksdagsnivå är några aspekter som lyfts fram som en orsak. Likadant ser det inte ut när det kommer till kyrkovalet. Där röstade 2013 bara 13 procent av värmläningarna alltså omkring 30 000 människor.

– De förlorar på att kyrkovalet inte går i takt med det vanliga valet. Jag skulle tro att de hade fått ett högre valdeltagande om de hade förlagt det till samma dag.

– Det är ett generellt problem i civilsamhället att vi har svårt med det politiska engagemanget, få människor att delta och engagera sig i politiska partier till exempel. Vi vill gärna vara konsumenter men är inte lika gärna producenter, säger Freddy Kjellström.

Vad krävs för att ändra det?

– Det kräver att nominineringsgruppern inför valet börjar aktivt engaera sig och synas för väljaren. 

Där finns en stor skillnad mellan riksdagsvalet och kyrkovalet. Redan dagen efter riksdagsvalet började det spekuleras i hur det skulle se ut inför nästa val. Kyrkovalet däremot påbörjar sina kampanjer drygt en månad innan valet. 

Samtidigt ska man kanske inte jämföra dem allt för mycket. Efter separationen av kyrka och stat 2000 så är det ju Kyrkomötet och Svenska kyrkan själv som har valt att ha ordningen med demokratiska val för att utse personer till de olika posterna. 

– Jag tror att det är en bra tradition att tillvarata om man nu vill om de vill ha en demokratisk ordning. Alternativet skulle vara någon form av professionalisering och då tror jag att man skulle förlora kontakten ut med gräsrötterna. 

Kyrkovalet behöver egentligen inte vara så krångligt och gör vi trots allt jämförelsen med det allmänna valet så finns det helt klart likheter. Till kyrkovalet gör vi val till tre instanser precis som i det vanliga valet. Vi har valet till församlingen som kan sägas motsvara kommunen, vi har valet till Karlstad stift i vårt fall som är att jämföra med landstinget och vi har valet till Kyrkomötet som är Svenska kyrkans motsvarighet till riksdagen. 

I viss utsträckning ställer även politiska partier vilket kan vara en del av förvirringen. Men i Kyrkovalet ställer egentligen inga partier upp, istället pratar man om nomineringsgrupper. Dessa grupper består av människor som vill engagera sig i Svenska kyrkans framtid. 

Tre partier ställer upp som nomineringsgrupper och det är Socialdemokraterna, Centern och Sverigedemokraterna. Utöver dem finns det sedan sju nomineringsgrupper till Karlstad stift. 

– Jag tror det har mycket med tradition att göra, och vi vet att både socialdemokraterna och Centerpartiet är väl representerade i de olika instanserna. 

Få röstar i valet, men hur få kan rösta utan att valet förlorar sin legitimitet?

Det bör inte bli så mycket lägre än det är, helst skulle man vilja att det öka och helst dubblades för att vi skulle kunna tala om en reell demokratisk förankring, säger Freddy Kjellström Statsvetare på Karlstads Universitet. 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".