Värmländske lantbrukaren Erik Forsberg, som bland annat  odlar hästfoder på sin gård norr om Fagerås. Foto: Magnus Hermansson/Sveriges Radio.
1 av 2
Lantbrukaren Erik Forsberg. Foto: Magnus Hermansson/Sveriges Radio.
Torbjörn Nilsson, ordförande för Svenska rovdjursföreningen. Foto: Magnus Hermansson/Sveriges Radio.
2 av 2
Torbjörn Nilsson, ordförande för Svenska rovdjursföreningen. Foto: Magnus Hermansson/Sveriges Radio.

Krav på namn och adress vid kameror får kritik

Lantbrukaren Erik Forsberg: "Det är olyckligt"
4:33 min

Lantbrukare och jägare oroas över kravet på namn och kontaktuppgifter vid övervaknings- och viltkameror, enligt förslaget till ny kamerabevakningslag. Samtidigt välkomnar de att kravet på tillstånd för kamerorna slopas.

Erik Forsberg, som driver lantbruk norr om Fagerås och även jagar en del, ser risker med att ha namn och adress vid kamerorna.

– Det finns folk som inte tycker om jakt, och agerar på sätt som inte är så trevliga alltid. Då får de mycket gratisinformation, om namnet står på kameran. Eller en tjuv som gör någonting på en maskin hos en får också mycket information om ägaren och var det kan finnas mer grejer och så vidare. Jag tycker att det skulle gå att lösa på ett annat vis, säger Erik Forsberg till P4 Värmland.

Förslaget till ny kamerabevakningslag är en anpassning till kommande EU-regler. Enligt utredaren ger det ökade möjligheter till kamerabevakning, både för brottsbekämpning och andra ändamål, och samtidigt ett stärkt skydd för den personliga integriteten.

Idag måste man ha tillstånd för att sätta upp övervakningskameror, men det ska i framtiden bara krävas av myndigheter och vissa andra som utför uppgifter av allmänt intresse.

Vid kamerabevakning på arbetsplatser införs ett krav på arbetsgivare att först förhandla med facken.

Lantbrukarnas riksförbund välkomnar att det också blir fritt fram att sätta upp kameror på sina marker och vid sina maskiner, och är precis som jägarorganisationerna också positiva till slopat tillståndskrav för viltkameror i skogen.

Samtidigt är de kritiska till kravet på namn och kontaktuppgifter vid kamerorna. "Risken för djurrättsaktivism, som idag också har militanta och våldsbejakande falanger, är en grund för oro hos djurägare", skriver LRF i sitt yttrande. Jägarorganisatiorna tycker att ett jägar-ID från Naturvårdsverkets register borde räcka.

Totalt har över 130 yttranden om lagförslaget kommit in till justitiedepartementet, bland annat har Datainspektionen en lång rad invändningar.

Arbetet med att gå igenom yttrandena pågår, och regeringens lagrådsremiss väntas komma vid årsskiftet. Tanken är att den nya lagen ska träda i kraft i maj 2018.

Svenska rovdjursföreningen hör till lagförslagets kritiker. Om man inte behöver tillstånd eller anmälan för åtelkameror ökar det risken för grova jaktbrott, varnar föreningen.

– Vår största farhåga är att man underlättar tjuvjakten på stora rovdjur, om man varken har anmälnings- eller tillståndsplikt för att sätta upp kameror i naturen. Hittills har tjuvjakt mest skett genom att man spårar upp djur på snö, och då lämnar man själv spår efter sig som i bästa fall kan upptäckas och brottet bestraffas. Men med hjälp av övervakningskameror kan man ha en kamera som skickar en bild när det kommer ett rovdjur, och så går man direkt dit och släpper hunden som spårar upp rovdjuret. Det blir ännu mycket svårare att upptäcka och bestraffa de brotten, säger Rovdjursföreningens ordförande Torbjörn Nilsson.

Han understryker samtidigt att föreningen inte är emot viltkameror. Men har man lagliga syften borde det inte vara några problem att anmäla till myndigheterna, tycker han.

Men Gunnar Glöersen, jaktvårdskonsulent på Jägareförbundet, säger till P4 Värmland att en sån anmälningsplikt inte gör någon skillnad när det gäller risken för tjuvjakt. Kameraanvändande tjuvjägare struntar även i dagens tillståndsregler, menar han, och ser istället andra problem med en anmälningsplikt. Som att uppgifterna då blir offentliga och lättillgängliga för aktivister.

Jägarnas och lantbrukarnas oro för att namn och kontaktuppgifter vid kamerorna kan leda till trakasserier från våldsamma djurrättsaktivister kommenterar Torbjörn Nilsson så här:

– Jag tar oerhört starkt avstånd från sådana trakasserier. Sedan har jag ingen närmare åsikt om det här med skyltning, det är ingenting vi har diskuterat i föreningen.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".