brev där det står" Du har nu blivit uppsatt på väntelista för neuropsykiatrisk utredning. Väntetiden beräknas för närvarande vara ungefär 36 månader. Med vänlig hälsning Psykiatrisk öppenvård Karlstad"
Detta besked fick en 19-åring som satts upp på väntelista för neuropsykiatrisk utredning i Värmland Foto: Hedvig Nilsson

Tre års kö för neuropsykiatrisk utredning

Mamma: "Jag tycker det är skam!"
1:03 min

Väntan är fortsatt lång för vuxna i Värmland som behöver utredas för ADHD, Aspergers syndrom eller andra NPF-diagnoser. P4 Värmland har träffat en mamma vars tonåring nyss fick beskedet att väntetiden är tre år lång.

- 36 månader för en som är 19 år, det är ju en evighet. Och det är en viktig tid i livet, när allt ska börja egentligen, säger mamman som vill vara anonym av hänsyn till sitt barn.

Inom landstinget i Värmland ingår inte vårdgarantin på tre månader för neuropsykiatriska utredningar om man är över 18 år, till skillnad från i flera andra landsting, till exempel Västra Götalandsregionen.

I Värmland finns inte heller någon samlad verksamhet för det här. Neuropsykiatriska utredningar av vuxna görs på fem olika psykiatriska öppenvårdsavdelningar i Värmland i Karlstad, Kristinehamn, Torsby/Hagfors, Arvika och Säffle.

Exakt hur långa väntetiderna är på varje mottagning förs det ingen statistik över, enligt Carolyn Isaksson som är verksamhetschef för länsgemensam psykiatri, område öppenvård:

- Inte exakt veckor eller månader på varje mottagning. Det beror på vilka utredningsresurser som finns, säger hon.

Men borde ni inte ta reda på det?

- Jo, och vi håller på att titta på det nu.

Carolyn Isaksson har fått uppdraget att som koordinator förbättra situationen. Hon talar nu om att införa ett "förändrat arbetssätt" där man ska ta ett samlat grepp:

- Vi har sett i nationella jämförelser att det sätt vi jobbar på i stuprör där var och en gör sitt inte är så framgångsrikt.

I det nya arbetssättet vill man också tona ner det akuta behovet av utredning och diagnos, i enlighet med ett nytt synsätt inom psykiatrin:

- Det har svängt från att utredningsinsatsen är det viktigaste till att man istället ser på vilka andra sätt vi kan ge hjälp på. Mycket forskning går mot att det inte är utredning som är det bästa sättet att ge de här personerna stöd, utan det kan vara andra insatser som personen kan ha större nytta av, säger Carolyn Isaksson.

Men behöver man inte ställa en diagnos för att kunna hjälpa patienten?

- En diagnos kan vara ett sätt, men det finns också andra bedömningsinstrument som kan användas innan man gör en utredning.

Men den mamma vars 19-årige son nyligen ställdes i kön i Karlstad, anser inte att han kan vänta i tre år på att han får sin utredning och diagnos.

- Det är ju jätteviktigt för honom. Han kanske behöver medicin så att han kan fungera bättre? Det här är avgörande för hans framtid, säger hon.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".