Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Ny rapport: Hot mot politiker ökar

Publicerat torsdag 9 november 2017 kl 14.56
Berit Högman (S): Hatet och hoten grundar sig på rädsla
(4:19 min)
Riksdagen. Foto: Henrik Montgomery/TT.
1 av 2
Foto: Henrik Montgomery/TT.
Berit Högman (S). Foto: Lars-Gunnar Olsson/Sveriges Radio.
2 av 2
Berit Högman (S). Foto: Lars-Gunnar Olsson/Sveriges Radio.

Trakasserier, hot och våld mot politiker har ökat de senaste åren. Det visar en rapport från Brottsförebyggande rådet.

Andelen förtroendevalda som uppger att de utsatts för trakasserier och hot har ökat från 20 till 25 procent mellan 2012 och 2016.

Störst är utsattheten bland riksdagspolitiker. Bland dem har 66 procent upplevt hot, trakasserier eller våld under 2016. Vilket kan jämföras med ledamöter i kommun- och landstingsfullmäktige (25 respektive 34 procent). 

När hoten drabbar mig som företrädare för demokratin har vi inte så mycket lagstiftning att luta oss mot"

Utsattheten är generellt sätt jämt fördelad mellan män och kvinnor men tar sig olika uttryck enligt rapporten. Kvinnliga politiker utsätts oftare än män för hot och påhopp i sociala medier, medan något fler män än kvinnor utsatts för våld och skadegörelse.

En av dem som själv drabbats och även försökt lyfta den här frågan i många år är vår värmländske riksdagsledamot för socialdemokraterna, Berit Högman.

Redan 2006 ledde hon en statlig utredning om hot och våld mot förtroendevalda, och föreslog då en lagskärpning så att de den som begår brott mot politiker ska dömas extra hårt. Men trots att det här kravet upprepats flera gånger av andra utredare och Sveriges kommuner och landsting finns det fortfarande inget konkret lagförslag på detta. 

– Det är nog just för att det är svårt för en lagstiftning som handlar om att värna demokratin. Men Justitiedepartentet jobbar med frågan nu. Där tittar man på om det finns andra alternativ på lagstiftning än just de vi föreslog, säger Berit Högman (S).

Men varför har inget hänt?

– Det var svårt utifrån att vi som folkvalda inte ska en slags generell gräddfil. När Berit Högman kör för fort ska hon straffas för fortkörning på den lagstiftningen. Men när hoten drabbar mig som företrädare för demokratin har vi inte så mycket lagstiftning att luta oss mot, säger Berit Högman.

Mycket av hatet och hoten grundar sig på rädsla för sådant man inte är bekant med"

 Hon tror att sociala medier har gjort att läget förvärrats.

– Det är mycket lättare att göra det anonymt, att ta till sig felaktig information och projicera det åt nåt håll. Mycket av hatet och hoten grundar sig på rädsla för sådant man inte är bekant med, säger Berit Högman.

Är det värt att bli politiker om man måste räkna med hot, trakasserier och kanske utsatt för våld?

– Men vad är alternativet. Är det ett tyst samhälle där ingen vågar stå för en uppfattning. Alternativen är så oändligt mycket sämre, avslutar riksdagsledmot Berit Högman (S).

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".