Maria Unenge Hallerbäck, överläkare på barn och ungdomspsykiatriska kliniken i Värmland.
Maria Unenge Hallerbäck, överläkare på barn och ungdomspsykiatriska kliniken i Värmland. Foto: Jenny Tibblin

ADHD-läkemedel till barn har ökat kraftigt i länet

Maria Unenge Hallerbäck:"De nationella riktlinjerna har förändrats övertid"
4:40 min

Förskrivningen av ADHD-läkemedel till barn (0-14 år) har ökat kraftigt de senaste tio åren. I Värmland är ökningen drygt 300 procent. Det visar statistik från Socialstyrelsens läkemedelsregister som Sveriges Radio har beställt.

– Kunskapen om ADHD har ökat och de nationella riktlinjer som vi har att följa har också förändrats övertid, berättar Maria Unenge Hallerbäck, överläkare på barn- och ungdomspsykiatriska kliniken i Värmland.

Anledningen till att förskrivningen av ADHD-läkemedel till barn har ökat med drygt 300 procent i Värmland beror på att Läkemedelsverket och Socialstyrelsen tidigare rekommenderade att medicinering till barn med ADHD skulle vara en sista utväg, när man provat allt annat.

Efter beslut från 2015 så lägger man mer fokus på att bedöma graden av ADHD som barnet har. Har man ett barn med en tydligt funktionsnedsättande ADHD-problematik som hindrar vardagen så ska diskussionen om läkemedel komma tidigt i processen.

– Man har sett att barn som får läkemedelsbehandling kan klara skolan och livet bättre än utan läkemedelsbehandling, just den gruppen med svår till medelsvår ADHD, säger Maria Unenge Hallerbäck.

På tio år har förskrivningen av ADHD-läkemedel till barn ökat med mer än 300 procent i Värmland. Mer än var tionde barn i Värmland som har diagnosen får medicin för det idag. Trots det tillhör Värmland de län där ökningen inte är så stor. I Gävleborgs län så ligger ökningen på 1000 procent. Det visar statistik från Socialstyrelsens läkemedelsregister som Sveriges Radio har beställt.

– Jag har jobbat med det här väldigt länge. Och när jag började så var det nästan så att man fick övertala så att någon skulle våga prova medicin för ett barn med stor svårigheter. Nu kan pendeln nästan ha kommit åt andra hållet. Att man ibland har lite väl höga förväntningar på läkemedelsbehandlingen även då vi som läkare bedömer att det inte ska vara den behandlingen. Detta eftersom det är många som har träffat barn som har fått så stor hjälp av medicinen. Förhoppningen om att medicinen ska hjälpa, kan ibland bli lite för optimistisk för den hjälper inte mot allt, säger Maria Unenge Hallerbäck.

Statistiken visar också att förskrivningen av rent amfetamin har minskat kraftigt.

– Rent amfetamin var det första preparatet som man såg hade effekt mot ADHD. Men den kan ju verkligen användas för att få en kick. Det känns ju obehagligt att förskriva sådan medicin som är så åtråvärd bland personer som har missbruk. Därför har vi undvikit den medicinen, samtidigt så är den medicinen i vissa fall den mest effektiva medicinen vid svår ADHD, säger Maria Unenge Hallerbäck.

Hon menar också att skolan ställer höga krav på barnen.

– Vi kan ibland få remisser och förfrågningar på barn som har svårt att klara skolan. För att skolan ställer väldigt höga krav på att barn ska kunna vara koncentrerade, att barn ska kunna planera och organisera. Så att även barn som har lindriga svårigheter kan få stora funktionsnedsättningar i skolan. Men är det så att det bara är i skolmiljön som koncentrationssvårigheterna verkligen ställer till det, då skulle jag önska att vi hade en skola som kompenserade för det, som inte ställde så höga krav på att barn ska vara koncentrerade. Utan att man ser att barn är barn, menar Maria Unenge Hallerbäck.

Vad gäller då att mer än var tionde barn med ADHD-diagnos i Värmland får medicin så tror Maria Unenge Hallerbäck att siffrorna kommer att gå ner.

– Hos oss ser det ut som om det börjar plana av nu. Ibland har vi flaskhalsar i att det tar tid för patienter att komma till oss och då kan läkemedelsbehandlingen blir fördröjd på grund utav det. Men annars så förväntar vi oss att vi ska medicinera en viss procent av barnen och att det inte ska fortsätta att stiga, säger Maria Unenge Hallerbäck, överläkare på barn och ungdomspsykiatriska kliniken i Värmland.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".