Första sidan på BRÅ:s rapport. Foto: Sveriges Radio.
Enligt Brås rapport minskade de polisanmälda hatbrotten totalt sett förra året, efter flera års ökning. Men mörkertalet är stort, de flesta hatbrott anmäls aldrig. Foto: Sveriges Radio.

Färre hatbrott anmäldes - men stort mörkertal

"Kim" om hatbrott: "Jag lever med lite rädsla i magen"
5:46 min

Efter flera års ökning har kurvan över polisanmälda hatbrott nu vänt neråt, enligt en färsk rapport från Brottsförebyggande rådet. Men det är för tidigt att tala om ett trendbrott, och mörkertalet är stort.

Kim, som egentligen heter något annat, är transperson och attackerades i unga år för sin sexuella läggning. Rädslan för att det ska hända igen påverkar vardagen.

– Ibland vågar jag inte hålla en pojkvän i handen och gå nerför gatan, för jag är orolig att någon ska göra något brutalt. Jag har sett det hända och jag vill inte att det ska hända mig. Så jag lever med lite rädsla i magen. Det går inte att undvika, efter flera år av att vara hatad för den person som jag är, säger Kim.

Ibland vågar jag inte hålla en pojkvän i handen och gå nerför gatan, för jag är orolig att någon ska göra något brutalt"

I begreppet hatbrott ingår hets mot folkgrupp, olaga diskriminering och brott som begås med motivet att kränka på grund av till exempel etniskt ursprung, tro eller sexuell läggning.

Alltså kan vitt skilda brott ha hatbrottsmotiv, allt från skadegörelse till våldsbrott.

Drygt 6 400 polisanmälningar med hatbrottsmotiv gjordes under förra året i Sverige, enligt Brottsförebyggande rådets rapport. Det är visserligen en minskning jämfört med året innan, men fortfarande högre än de tidigare åren då Brå har mätt hatbrotten. Främlingsfientliga motiv är vanligast.

Dessutom anmäls bara en liten del alla hatbrott som faktiskt inträffar, konstaterar Brå och pekar på en tidigare undersökning som visar att 145 000 personer utsattes för hatbrott under 2015.

Det är en tråkig utveckling, för det har också varit en förändring sett till föregående års rapport"

Enligt rapporten har polisregion Bergslagen, där Värmland ingår, näst efter Stockholm det högsta antalet hatbrottsanmälningar i relation till folkmängden.

– Det är en tråkig utveckling, för det har också varit en förändring sett till föregående års rapport. Men det kan i det här fallet också bero på att man från polisen har gjort insatser för att vara mer uppmärksamma på att se hatbrottsmotiv i anmälningar. Så det är svårt att säga vad det beror på, säger Beatrice Högå, verksamhetschef för Brottsförebyggande centrum i Värmland.

Statistiken visar också att bara en liten del, fyra procent, av de anmälda hatbrotten i landet personuppklaras. Resten avskrivs antingen direkt, eller efter utredning.

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".