blå skylt
Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken, BUP, i Karlstad Foto: Hedvig Nilsson
Diagnosen stänger dörrar

Föräldrar vill återkalla diagnoser på sina barn

2:33 min

Diagnoser som barn- och ungdomspsykiatrin sätter på barn kan bli ett hinder i deras framtida yrkesliv. Det har P4 Värmlands granskning visat. Allt fler föräldrar och ungdomar vänder sig nu till BUP för att få en diagnos återkallad.

Antalet barn som med en neuropsykiatrisk diagnos ökade med över 300 procent i Sverige under en tioårsperiod mellan 2006-2016.  Bara när det gäller ADHD räknar Socialstyrelsen med att minst 60 000 svenskar under 18 har diagnosen idag, och här i Värmland har antalet barn med ADHD trefaldigats de senaste tio åren.

Men det är inte ovanligt att föräldrar eller ungdomar vill få en diagnos återkallad, berättar neuropsykiatrikern Maria Unenge Hallerbäck.

- Det händer ganska ofta. Det kan vara att barnet har utvecklats och att man inte ser de svårigheter man sett tidigare.

I omgångar har landstinget i Värmland betat av de långa köerna till barn- och ungdomspsykiatrin med kökortningsprojekt. Man har också anlitat privata utredningsbolag som på kort tid utrett hundratals barn.

- Vi hade en period där det gjordes många utredningar ganska så snabbt, och då hade man kanske inte all information. Ibland kan det vara olika omständigheter, som påverkat barnens beteende, som vi inte fått veta, säger Maria Unenge Hallerbäck.

Har det hänt att ni insett att ni haft fel och därför tagit bort en diagnos?

- Ja det har hänt. Det är inte bra när det händer men vi måste ju göra en ny bedömning om någon har en sån fråga.

Det kan också vara så att den information vi fått är lite överdriven. Vi har ju inga blodprov vi kan ta och det handlar om att få in beskrivningar av hur barnet fungerar"

Samtidigt räknar neuropsykiatriker med att ungefär hälften av de barn som har ADHD kommer växa ifrån sin diagnos. De symptom de hade som barn kan då ha försvunnit så att den inte längre utgör ett funktionshinder.

- Man uppfyller då inte längre kriterierna för diagnosen efter att man blivit mognare, säger Lars Englund. Han är chefsläkare på Transportstyrelsen som ändå begär in läkarintyg på alla med neuropsykiatrisk diagnos som söker körkortstillstånd.

P4 Värmlands granskning har visat att personer med NP-diagnoser inte får göra lumpen. De får inte heller bli poliser och de har en längre väg till körkort.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".