Patrik löper för Spädbarnsfonden och sin förlorade dotter

4:20 min

För ett och ett halvt år sedan förlorade Patrik Jarnstam sin dotter i en plötslig spädbarnsdöd. En händelse som för alltid förändrat Patriks liv. Nu vill han samla in pengar till Spädbarnsfonden. Hur då? Genom löpning. 22 mil på sju dagar. Från Karlstad till Uddevalla.

Den tredje augusti går startskottet från Karlstad för Patrik Jarnstam. Han ska sedan springa 22 mil på sju dagar för att gå i mål i Hafstens camping i Uddevalla i samband med att Spädbarnfondens familjehelg äger rum.

– Vi kommer tälta och ta in på något vandrarhem på vägen. Det kommer bli en utmaning men jag har med mig en massör som ska hjälpa mig att hålla koll på benen. Det är oerhört långt men jag har inspirationen nära och det känns bra att kunna bidra, säger Patrik.

Under tiden som Patrik springer kommer han att samla in pengar till Spädbarnsfonden och forskningen på området. Idén till välgörenhetslöpningen växte fram i den samtalsgrupp som Patrik och hans sambo deltar i. Patrik vill uppmärksamma att det trots allt är många som drabbas av plötslig spädbarnsdöd.

– Jag tycker att det behöver göras oerhört mycket med forskningen. Det dör ju 400 barn i magen om året och 700 totalt om man även inkluderar i samband med förlossningen och efter. För mig känns det viktigt att kunna förändra detta så att nästkommande generationer ska slippa att bli drabbade, säger Patrik.

För knappt ett och ett halvt år sedan skedde det som inte fick ske. Den sjätte oktober 2016 förlorade Patrik och hans sambo sin dotter Nova i en plötslig spädbarnsdöd, det i början av den 27:e veckan av graviditeten.

– Vårat liv vändes upp-och-ner över natt. Vi hade gjort som de flesta andra. Vi hade precis köpt hus, flyttat in, inrett barnrum och köpt på oss lite grejer och börjat planera för nästa steg. Sen vändes allting upp-och-ner, säger Patrik.

Hur hanterar man en sådan situation?

– Det är väldigt svårt. Det finns inget facit att förhålla sig till i en sån sorg. För min del har träningen blivit viktigare för att jag ska klara vardagen. Tidigare handlade det mest om att prestera bra resultat men idag använder jag den för att stå stark.

Hur är det idag?

– Idag mår jag bra och jobbar och fungerar i vardagen men sorgen finns ju alltid där. Den försvinner ju inte som många tror utan det är något man lär sig att leva med. Det går upp och ner. Jag har använt löpningen som meditativ, att grubbla och fundera. Jag har en träningsrunda som jag springer minst en gång i veckan, som går till hennes grav och på vintern har jag med ett ljus i fickan. Springer dit sex kilometer, tänder ett ljus, sitter och pratar lite med henne och springer sen hem. Min dotter finns alltid med mig, förklarar Patrik.

För att hjälpa forskningen kring plötslig Spädbarnsdöd samlar han nu in pengar under tiden som han löper från Karlstad till Uddevalla och han ser fram emot utmaningen.

– Vi har rekat sträckan och det är lite fler höjdmeter än vad jag hade räknat med. Det är en lite skräckblandad förtjusning, det är många dagar och en lång distans. Men jag vet vad jag har gett mig in på eftersom jag har bra erfarenhet av löpning som löpcoach men samtidigt har jag aldrig tidigare löpt så här långt i sträck tidigare. Jag är ödmjuk inför uppgiften, men jag känner mig förberedd och saknar ju knappast inspiration, avslutar Patrik.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista