Sam Falkenhem. Foto: Frida Granström/Sveriges Radio
1 av 2
Sam Falkemhem väljer att pendla från sin hemkommun Kristinehamn för att gå på en friskola i Karlstad. Foto: Frida Granström/Sveriges radio
Tågstationen, Karlstad, Järnvägsstationen, Perrong. Fotograf: Almir Cancarevic/Sveriges Radio
2 av 2
Tågstationen, Karlstad, Järnvägsstationen, Perrong Foto: Almir Cancarevic/Sveriges Radio

Det fria skolvalet missgynnar elever på landsbygden

4:42 min

En färsk avhandling från Göteborgs universitet visar att det fria skolvalet har påverkat hur värmländska gymnasieelever allt oftare väljer att gå en skola i Karlstad. Forskningen visar att friskolor ofta etablerar sig i Karlstad och konkurrerar ut kommunala gymnasieskolor i länets mindre kommuner.

– Det jag kunde se var framförallt att det fanns ett ökat antal elever som började söka gymnasieutbildning utanför sin hemkommun och att i Värmlandsregionen överlag så ökade de här pendlingsmönstrena över flera kommuner men främst då in till Karlstad kommun, säger Anna-Maria Fjellman, doktor i pedagogik vid Göteborgs universitet och författare till avhandlingen.

Friskolereformen genomfördes 1992 och den gjorde det möjligt för andra aktörer än kommuner att driva skolor. Samtidigt infördes det fria skolvalet, som gav eleverna rätt att själva välja skola. I dag går var fjärde gymnasieelev i en fristående verksamhet.

– Och följde man då den här utvecklingen över tid. I takt med att fler och fler friskolor etablerade sig i Karlstad drog de också till sig fler och fler elever från kommunerna runtomkring.

Idag finns det kommunala gymnasieskolor i tio av länets sexton kommuner. Anna-Maria Fjellman menar att det fria skolvalet inte är lika fritt för alla.

– I Karlstad har det uppstått flera nya skolor att välja mellan men för kommunerna runtomkring i regionen så är det flera som har fått minskningar i  gymnasieskolor. Vissa har tappat sin utbildning och har ingen utbildning alls i nuläget, säger Anna-Maria Fjellman.

Sam Falkenhem är en av de elever som varje dag pendlar från sin hemkommun Kristinehamn. Hen har valt att gå estet på NTI-gymnasiet i Karlstad, en friskola med inriktning IT. Att den utbildningen inte fanns i hemkommunen spelade stor roll i valet.

– Sen hade jag ju gått med samma klass i stort sett sedan dagis så det var kul att mixa upp det litegrann, säger Sam Falkenhem.

Hur hade det varit om du inte hade haft något val alls?
– Det hade varit jobbigt, för det är ju valfriheten som är så go. Man vill ju ändå ha lite kontroll över vart man tar vägen och sin egen utbildning.

Samtidigt tycker Sam att det är viktigt att möjligheten att gå på gymnasiet i sin hemkommun är viktig.

– Det finns ju de som kanske inte har möjlighet att pendla, inte har pengar eller så.

Om det hade varit samma programutbud i alla kommuner, var hade du valt att gå då?

– Då hade det nog ändå varit gött att gå hemma för då slipper man ju vakna extra tidigt och hålla koll på tider. Det är ändå skönt att ha det nära om man kan ha det nära.

Skolans biträdande rektor Tina Westerlind berättar att 72 procent av deras elever pendlar in från andra kommuner. Hon tror det hade varit svårt att lägga skolan någon annanstans i länet.

– Jag tror det är snabbmat och sådant aktiviteter som lockar egentligen. Sådant som andra kommuner inte har, säger hon.

Utbildningsminister Anna Ekström håller med om att det finns problem.

– Vi har tillsatt en utredning som ska se över precis det som den här avhandlingen handlar om. Hur man kan skapa en bättre regional planering.  

Hur gör man då satt de kommunala gymnasieskolorna blir kvar ute i kommunerna?
– Vi från regeringens sida tycker att man regionalt samlar sig kring vilka utbildningar som behövs, för eleverna, kommunerna men också det regionala näringslivet.

Huruvida man i framtiden kommer stoppa etableringen av friskolor kan hon i dagsläget inte säga. Utredningen ska lämna sitt förslag till regeringen om ungefär ett år och även föreslå eventuell finansiering som krävs. Anna-Maria Fjellman som doktorerat på ämnet, tycker att man borde se över det fria skolvalet och göra medvetna val utifrån vad det innebär för gles-och landsbygden.

– Framförallt behöver man fundera på hur vis ska motverka den här urbaniseringen av utbildning. Man behöver se till att god utbildning finns tillgänglig i hela landet.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista