Elever räcker upp handen under en lektion. Foto: Henrik Montgomery/TT arkiv.
1 av 2
En avhandling från Karlstads universitet ger underbetyg till den gymnasieförberedande kurs som nyanlända ungdomar i Sverige får (bilden är från annan skolundervisning). Foto: Henrik Montgomery/TT arkiv.
Christina Odenstad, doktor i statsvetenskap. Foto: Privat.
2 av 2
Christina Odenstad, doktor i statsvetenskap. Foto: Privat.

Forskare underkänner gymnasieintroduktion för nyanlända

2:42 min

Utbilda nyanlända ungdomar i medborgarkunskap, föreslår forskaren Christina Odenstad, doktor i statsvetenskap. I sin avhandling vid Karlstads universitet ger hon dagens gymnasieförberedande kurs i samhällskunskap underbetyg.

En bättre introduktionskurs skulle betyda mycket, tror hon.

– Jag tror att ungdomarna skulle bli mycket mer förberedda för samhället, och integreras mycket bättre. Tidigare forskning tyder ju på att har du kunskap blir du lättare delaktig i ett samhälle. Och därmed kan man också lättare integreras, säger Christina Odenstad till P4 Värmland.

Samhällskunskap är en av kurserna som ingår, när nyanlända ungdomar mellan 16 och 19 år får läsa in grundskolans ämnen för att bli behöriga till gymnasiet.

Men avhandlingen, där Christina Odenstad bland annat har intervjuat lärare och gjort klassrumsstudier, ger alltså kursen underbetyg.

– Den är så kort, och ungdomarnas förkunskaper är så skrala och dåliga så de får inte tillgodosett sig denna kurs, så som man skulle önska enligt kursplanen.

Och Christina Odenstad pekar alltså inte bara på dagens problem, utan föreslår också en lösning. Att alla nyanlända ungdomar får en slags utbildning i medborgarkunskap, en mer omfattande kurs i samhällskunskap. Bland annat om demokrati, jämställdhet, lagar och regler och rättigheter och skyldigheter.

– Då tror jag att samhället skulle vinna på det. Plus att de naturligtvis får med sig kunskaper inför gymnasiet också, så man får två flugor i en smäll.

Är du lite ovanlig som forskare, att inte bara komma med en studie av ett fenomen utan också komma med förslag på lösningar?

– Det är jag nog, för jag vill gärna göra skillnad i praktiken. Jag tycker ibland att forskningen jobbar för sig själv och aldrig kommer ut i samhället. När det finns forskning som faktiskt påverkar samhället, varför inte försöka lyfta det ett snäpp längre?

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista