Över hälften av asylsökande kvinnor och flickor från Afghanistan får avslag

1:58 min

Våra reportage om 18-åriga Simin som ska utvisas till Afghanistan har delats tusentals gånger på sociala medier. En av dem som upprörts av fallet är dramatikern Monirah Hashemi, som själv kommer från Afghanistan och har fått asyl i Sverige.

- Det är hemskt att flickor som gått genom extrema faror för att komma till ett säkert ställe blir utvisade, säger Monirah Hashemi.

Hon kom själv till Sverige på ett kulturellt gästarbete 2013 och har turnerat både i Sverige och utomlands med Riksteatern och den egenskrivna pjäsen Sitaraha, som handlar om kvinnors svåra situation i Afghanistan. En uppföljare, Sitaraha 2, sätts upp till hösten och handlar om ensamkommande flickors flykt.

Att det är så många fler pojkar än flickor som flytt från Afghanistan har kulturella orsaker, förklarar hon.

- Det är alltid farligare för kvinnor och flickor att resa. Familjen och släktingar låter dem inte resa utan en manlig familjemedlem. Det är förbjudet i Afghanistan, även inom landet.

Migrationsverkets statistik visar att det är lättare för flickor och kvinnor från Afghanistan att få asyl i Sverige, än vad det är för män och pojkar.  Av de avgjorda asylärendena under 2018 fick 28 % av männen bifall, och 47 % av kvinnorna. (1499 av de som fick bifall var män och 849 var kvinnor).

Men att Sverige utvisar över hälften av de afghanska kvinnor som tagit sig hit för att söka asyl är svårbegripligt för Monirah Hashemi:

- Jag kan inte förstå varför de skickar tillbaka dem till Afghanistan. Talibanerna har makt över 40-45 procent av landet. Vi har sett det många gånger att kvinnor blivit skjutna, eller stenats.

18-åriga Simin, och de tre andra utvisningshotade afghanska systrar som P4 Värmland träffat säger alla att de fruktar för sina liv. Enligt Monirah Hashemi är deras rädsla befogad.

- Absolut att det är en rimlig rädsla för en kvinna som brutit mot regler och normer i Afghanistan. Att lämna sin man är ett brott, oavsett om kvinnan flytt från våld eller dödshot. I bästa fall, om det hänvisas till regeringen, blir hon fängslad, säger Monirah Hashemi.

Att flickorna som vi träffat fått avslag på sina asylansökningar beror på att Migrationsverket inte tror på deras berättelser om tvångsgiften och risk för hedersvåld.

- De har lämnat uppgifter som är upptrappade, att man lägger till uppgifter, och det gör att man bedömer att det de säger inte är trovärdigt, har Karin Fährling, enhetschef på Migrationsverket, förklarat.

Men Monirah Hashemi menar att upptrappningen i sig inte behöver betyda att de ljuger.

- Det är normalt att man inte vill prata om trauman. De vill inte komma ihåg dessa händelser, för det vore att återuppleva dem. Det är därför - när de befinner sig i ett tryggt läge kommer de inte ihåg omedelbart, inte på en dag, förklarar Monirah Hashemi och säger sig tala av egen erfarenhet.

Hör en längre intervju med Monirah Hashemi här