Jessika Cederlund har valt att studera på fastlandet.

Fastlandsutbildning dyr för kommunen

Det kostar Gotlands kommun mer pengar att gotländska ungdomar går gymnasiet på fastlandet än vad kommunen får betalt för att det kommer hit ungdomar från fastlandet till filmgymnasiet och sjöfartsutbildningen.

Nästa år väntas det här ge ett underskott mellan en och två miljoner kronor, beroende på hur många ungdomar som går i kommunens egna gymnasier, friskolor och kommunala gymnasier på fastlandet.

Jessika Cederlund från Hemse går musiklinjen på Fryshusets friskolegymnasium i Stockholm. Och hon vill bort från Gotland och se något annat. Att hennes pappa bor i Stockholm gör det lättare att studera där, men hon tror att hon valt att studera på fastlandet ändå.

Kommunens kostnader för friskolor och fastlandsstudier började öka 2006 när de stora ungdomskullarna från 1990-talets babyboom började gymnasiet.

I våras tog den absolut största årskullen studenten och även om något färre söker sig till fastlandet direkt efter nian nu, så är det också färre som kommer hit utifrån.
För gymnasiechef Alf Nilsson fattas fortfarande mellan en och två miljoner kronor i budgeten.

Tidigare brukade 30-40 ungdomar varje år välja att gå gymnasiet på fastlandet, men med de stor ungdomskullarna ökade det till omkring 80 för 2009.

Gotland har ett ovanligt brett utbud av gymnasieutbildningar - än så länge. Och öläget gör att det är ovanligt få ungdomar som studerar i en annan kommun, för det går ju inte att ta bussen till grannkommunen. Och många föräldrar är tveksamma till att släppa iväg en 16 åring på egen hand till fastlandet.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".