Drastiska besparingar i sjukvården

Lasarettet måste sluta operera nattetid, med undantag för livshotande operationer. Och ambulanshelikoptern kommer inte heller kunna ha med någon narkosläkare från Gotland.

Det är de tuffa ekonomiska ramarna som gör att det inte finns pengar till full bemanning, berättar Gunnar Ramstedt tillförordnad chef för operations- och intensivvårdskliniken.

Att lasarettet år efter år inte klarar sig med de pengar som tilldelats i budgeten är ingen nyhet. Men när förra årets siffror kom såg det ännu värre ut än befarat, med ett totalt minus på 57 miljoner kronor, vilket var nästan dubbelt så mycket som man trodde vid årets början.

Och nu håller lasarettets kliniker alltså på att räkna ut hur de ska spara pengar. För operations- och intensivvårdskliniken betyder detta att man ska försöka klara sig på maximalt åtta specialistläkartjänster, mot tidigare tolv.

Och det innebär i sin tur att det inte finns tillräckligt många läkare för att ha en bakjour nattetid och helger. Därför kommer inga operationer, utom akuta, att utföras annat än på vardagar dagtid.

Och färre specialistläkare innebär också att det inte finns möjlighet att släppa ifrån sig en narkosläkare till ambulanshelikoptern för då blir det ingen narkosläkare kvar på ön. Den tjänsten måste därför framöver beställas från fastlandet, vilket skulle kunna bli dyrare i förlängningen.

Men Gunnar Ramstedt ser ingen annan lösning, så länge det inte finns pengar till fler läkare.

Hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande centerpartisten Per-Olof Jacobsson har tidigare i år sagt att det inte är omöjligt att man kommer att begära extra anslag från kommunstyrelsen, och att en skattehöjning inte är främmande, om det krävs. Ytterligare personalneddragningar inom sjukvården är också att vänta i år.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".