Bygget av kongresshallen i Visby. Foto: SR Gotland
Beslut om 22 miljoner saknas

Ny utredning av kongresshallsbygget

Hör hela debatten
45 min

Det blev återremiss när Gotlands kommunfullmäktige skulle ha godkänt slutredovisningen kring kongresshallen Wisby Strand.

Redovisningen av den kraftiga ökningen av kostnaderna för bygget fick skarp kritik från flera av fullmäktigepartierna. Bland andra vänsterns Brittis Benzler var mycket kritisk till hur kostnaderna skenat iväg och hon fick medhåll av flera moderater.

När fullmäktige skulle rösta om frågan skulle avgörs idag, blev resultatet blev att 32 ledamöter röstade för en återremiss, 37 röstade emot och 2 avstod från att rösta, Eric Martell (S) och Anders  Johansson (S).

Det var vänstern, miljöpartiet, moderaterna och folkpartiet som ställde sig bakom en återremiss och enligt kommunallagen räcker det med att en tredjedel av ledamöterna (24 stycken), ställer sig bakom kravet för att det ska gå igenom.

Beslutet om återremiss motiverades av ett förslag från moderaten Gustaf Hoffstedt att det ska göras en oberoende och extern utredning av kostnaderna.

Radio Gotland kunde på måndagsmorgonen avslöja att öns högsta beslutsfattare inte får se hela bilden kring kostnaderna för bygget. Åtskilliga miljoners fördyring har skett utan att styrgruppen bakom projektet beslutat om det.

Det saknas protokollförda beslut som godkänner kraftiga merkostnader. Drygt 22 miljoner av den totala fördyringen går inte att spåra i styrgruppens protokoll.

Att politikerna i styrgruppen, alltså kommunstyrelsens arbetsutskott, inte fått korrekta ekonomiska prognoser att förhålla sig till förklarar den annars svårförklarliga slutsumman för kongresshallen; 189 miljoner, att jämföra med de 120 miljoner som kongresshallen beräknades kosta när bygget beslutades.

Radio Gotland har tagit del av siffror som inte finns i fullmäktigeledamöternas handlingar. Siffror som avslöjar att det saknas politiska beslut bakom drygt 22 miljoner av den totala fördyringen.

Ett exempel: Istället för det cateringkök som planerades från början ställdes styrgruppen inför frågan att satsa mer, bygga ett väsentligt större kök där middagar för tusen gäster skulle kunna tillagas.
Styrgruppen accepterade den beräknade merkostnaden på fem miljoner för köket. Tullade på pengar för oförutsedda utgifter och resonerade att ett par miljoner skulle kunna "hämtas hem" i upphandlingar.

I själva verket blev utökningen av köket ELVA miljoner dyrare, men frågan dök inte upp i styrgruppen för nytt beslut utmed vägen. Pengarna rullade iväg ändå.

Otydligheter kring vad kommunen, som hyresvärd, skulle bekosta och vad som skulle bli utgifter för kommande hyresgäst har inneburit att fem miljoner flutit iväg. Möbler, intern-tv och annat som först sades skulle vara hyresgästens kostnader blev ändå till sist kommunens ekonomiska huvudvärk.

När de första besluten om att bygga kongresshall i Visby togs var budgeten 120 miljoner. EU-bidrag på 70 miljoner skulle göra kommunens insats inte fullt så blodig.

Bygget startade i maj 2005. Först NU står alltså fullmäktiges ledamöter inför att godkänna slutredovisningen av ekonomin kring kongresshallen.

Men trots att öns högsta beslutsfattare får många siffror att begrunda, tjusiga uppställningar i rediga tabeller är det inte allt de får veta.

Att de ursprungliga 120 miljonerna bleknade - och bygget landade på närmare 189 miljoner, det får de klart för sig. Liksom att det under byggets gång gjordes flera ändringar och tillägg. Fördyringar som styrgruppen för kongresshallsprojektet fick ta ställning till efterhand.

Stora pengar rullade utan att den politiska styrgruppen bakom kongresshallen fick vetskap om det. Hela 22 miljoner, drygt, är fördyringar som inte går att följa i beslut. Det är kostnader som uppstått utmed vägen, som politikerna ställdes inför, fullbordade. Fullmäktiges ledamöter får inte det klart för sig, i de handlingarna de fått för att godkänna slutredovisningen.

Kongresshallen invigdes i april 2007 och i den lägesrapport som politikerna fick i december, bara några månader innan Carola invigningssjöng, rapporterades en slutsumma på 159,4 miljoner.

Att politikerna i styrgruppen, alltså kommunstyrelsens arbetsutskott, inte fått korrekta ekonomiska prognoser att förhålla sig till förklarar den annars svårförklarliga slutsumman för kongresshallen; 189 miljoner.

Det hela slutade med ett underskott på närmare 47 miljoner, det har vi berättat. Och den som hänger med i siffrorna inser att kommunen fått betala väldigt mycket mer än vad det sades från början. Med EU-bidraget borträknat blev kommunens kostnad närmare 119 miljoner - att jämföra med de 50 miljoner som var kommunens utgångsläge - eller kanske 60 som det bollades med senare. I runda slängar talar vi nu alltså om en fördubbling av kommunens utgift för bygget av kongresshallen.

Det har varit kommunstyrelsens arbetsutskott som agerat styrgrupp för kongresshallsprojektet. Eftersom kommunen skiftat politisk färg under projekt- och byggtiden har det också varit ordföranden ur olika politiska läger.

Bertil Klintbom, tidigare förvaltningschef för tekniska förvaltningen och den person som i ett sent skede av byggprojektet tog över som projektledare efter Karl-Gustaf Roos vill i nuläget inte kommentera händelsen. Radio Gotland har under dagen sökt projektledaren Karl-Gustaf Roos utan framgång.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".