1 av 10
Området kring avloppsdammarna i Havdhem och naturreservatet Västra märgelgraven. Bilden är tagen åt öster, Burgsviken ligger väster om Havdhem och ligger alltså utanför bilden. Klicka på bilden för större format. Flygfoto: Gunnar Britse
2 av 10
Bäcken flyter av toapapper. Klicka för större bild. Foto: Katarina Hedström / SR Gotland
3 av 10
Reningsdammarna i Havdhem. Klicka för större bild. Foto: Katarina Hedström / SR Gotland.
4 av 10
Björn Hjernquist och Lennart Niklasson vid bräddningsrörets mynning. Klicka för större bild. Foto: Katarina Hedström/SR Gotland.
5 av 10
Bräddningsrörets mynning. Klicka för större bild. Foto: Katarina Hedström/SR Gotland
6 av 10
Björn Hjernquist och Lennart Niklasson bredvid brunnen just innanför gränsen till Västra märgelgraven. Klicka för större bild. Foto: Katarina Hedström/SR Gotland
7 av 10
Bertil Klintbom. Foto: SR Gotland
8 av 10
Anna-Lena Fritz. Foto: Katarina Hedström/SR Gotland
9 av 10
Avloppsdammarna i Havdhem med Grötlingbo kyrka i förgrunden och Nisseviken i bakgrunden. Klicka på bilden för större format. Flygfoto: Gunnar Britse
10 av 10
Avloppsdammarna i mitten och Havdhems samhälle i förgrunden. Klicka på bilden för större format. Flygfoto: Gunnar Britse
Höga fosforhalter från reningsverk

Vattenråd diskuterade Havdhemutsläpp

VA-ansvarig: "Vi får ta till oss det här"
6:51 min

Reningsverket i Havdhem blev hett diskussionsämne när Vattenrådet Snoderån hade årsmöte på torsdagkvällen, efter att ett par av styrelseledamöterna slagit larm om pågående utsläpp av avloppssvatten. 
Sten Reutervik, ansvarig för vatten och avlopp på samhällsbyggnadsförvaltningen,
tyckte att det var bra att vattenrådet slagit larm om problemen.

De vattenprover som Snoderåns vattenråd tagit visar att det vatten som rinner ut från reningsdammarna innehåller 1,88 mg fosfor per liter, jämfört med de 0,2 mg som är högsta tillåtna halt.

Rena "näringsbomben" för den redan förorenade, övergödda Burgsviken, anser Lennart Niklasson som är ordförande för vattenrådet Snoderån. Han kräver bättring från det kommunala reningsverket.

- Man når ju inte de uppsatta målen att minska fosforläckaget ut i Östersjön. Det här rinner ut i Burgsviken, kanske ett av de sämre ställen det bör rinna ut i, säger Lennart Niklasson.

Björn Hjernquist är sekreterare i Snoderåns vattenråd och det är han som tagit vattenproverna.

- Förtroendet för kommun och länsstyrelse ökar ju inte när man hittar sådana här saker. Det här trodde man ju hörde kanske 50-talet till, men att det är så här idag, det är ju otroligt märkligt, säger Hjernquist.

Bara en vall skiljer

Det är avloppsvatten från 400 anslutna till det kommunala avloppsnätet i Havdhem som hamnar i de olika dammar som ligger precis i kanten av naturreservatetet "västra märgelgraven". Bara en vall skiljer reningsdammarna från reservatet.

Och de höga fosforhalter som mätts upp i det vatten som lämnar dammarna är rena "näringsbomben" för naturreservatet och intilliggande marker konstaterar Lennart Niklasson.

Som enskild fastighetsägare blir man ålagd att fixa ett dåligt avlopp, säger han och tycker att det inte får vara på det sättet att utsläpp från reningsverket kan få pågå på nuvarande vis.

- Som vi ser det måste det ordnas, säger Niklasson som också är fundersam över länsstyrelsens agerande.

- De har ansvar och tillsyn av reservaten, de måste ju känna till det här och borde inte tolerera utsläppen, säger Niklasson.

- Det är ju läkemedelsrester och alla möjliga saker som går ut i det här vattnet, säger Björn Hjernquist. Han anser att de som bor i Havdhem och är anslutna till det kommunala avloppsnätet är lurade om de utgår från att de får sitt avlopssvatten rent omhändertaget av kommunen.

Klintbom vill klara kraven

- Jag tycker att det är att ta i för mycket att säga att de är lurade. De är inte lurade, tycker chefen för samhällsbyggnadsförvaltningen Bertil Klintbom och säger att avloppsvattnet ju tas omhand utifrån de utsläppstillstånd som finns och "de kraven skall vi klara", säger Klintbom.

Han vill inte exakt kommentera den siffra Snoderåns vattenråd presenterar på ungefär tio gånger för höga värden av fosfor.

- Är det så att vi släpper ut så pass mycket för mycket så är det inte bra och det får vi försöka göra något åt naturligtvis, säger Bertil Klintbom.

Vattenrådets ordförande Lennart Niklasson och sekreteraren Björn Hjernquist kritiserar också fenomenet "bräddning". När reningsverk inte hinner med händer det att det "bräddas" - då får avloppsvattnet gå orenat rakt ut. Den som traskar en bit längs Burgsviksån kan med lätthet hitta toalettpapper, tamponger och nerspolade kondomer, tror Lennart Niklasson.

"Skitpapper i naturen"

I närheten av dammarna hittar vi, där i Burgsviksån, mynningen på det Björn Hjernquist kallar "bräddningsröret". Han beskriver synen:

- Vi ser ju en massa skitpapper och andra saker som hör till avloppet, men inte hör till naturen...

Bertil Klintbom kan bara hålla med - att bräddningarna är olyckliga.

- Det gäller att vi har så lite bräddning som möjligt naturligtvis, säger han och att processen i biodammarna blir så bra som möjligt. Men det är en process som inte är riktigt "up to date", säger Klintbom och kallar reningssystemet med dammarna i Havdhem för "ålderdomligt". I framtiden är tanken att koppla ihop Havdhem med en avloppsledning som skall "landa" i Klintehamn.

Bertil Klintbom talar alltså om ett projekt på "många tiotals miljoner" och en del år bort i tiden.

Länsstyrelsen ovetande

Länsstyrelsens naturvårdshandläggare Anna-Lena Fritz säger att hon inte kände till utsläppen av fosfor från reningsdammarna i Havdhem.

- Det låter väldigt allvarligt, säger Anna-Lena Fritz, när hon får höra att Snoderåns vattenråd tagit vattenprover och kommit fram till att närmare tio gånger för höga fosforhalter uppmätts i det vatten som lämnar reningsdammarna i Havdhem.

Utsläppen måste åtgärdas anser hon.

- Fosforhalterna är alldeles för höga för att rinna ut i omgivningen - inte bara för reservatets del, resonerar hon. Vattnet flyter ju vidare ut till Burgsviken - som redan har hög näringsbelastning.

- Det är väldigt allvarligt, säger Anna-Lena Fritz. Hon tycker att regionen skall ha tillsyn och se till att "utföra rättelse", så snart som möjligt, lägger hon till.

Anna-Lena Fritz säger att hon skall diskutera ärendet med kollegor på länsstyrelsens avdelningar "vatten & fiske" och "miljöskydd", för att se om de gemensamt behöver agera. Annars är det här en fråga för regionen, anser hon.

Reporter katarina.hedstrom@sr.se

FAKTA:

Naturreservatet Västra märgelgraven är ett drygt tre hektar stort vattenfyllt f.d. lertag.

Dammarna som bildats är numera starkt igenväxta av en frodig vegetation med bland annat björk, vide, vass och kaveldun, och området hyser ett rikt och varierat fågelliv. 

Till de fåglar som regelbundet häckar i reservatet finns smådopping, svarthakedopping, rörhöna, näktergal, kärrsångare, rörsångare och sävsparv. Vissa år har området lockat till sig ovanligare arter som flodsångare och pungmes.

(Källa: Länsstyrelsen Gotland)

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".