1 av 2
Kustbevakningen övar oljesanering utanför Slite. Arkivfoto: SR Gotland
2 av 2
Olja på Tjörn. Foto: Kustbevakningen.

Sämre beredskap för oljeutsläpp

1:37 min

Risken för oljeutsläpp i Östersjön har ökat, och storleken på de oljeutsläpp som kan tänkas ske har också ökat. Men beredskapen för att hantera stora oljeutsläpp har blivit sämre.

- Det är nog ganska uppenbart, att skulle man få ett worst case scenario, det finns ingen nation som har tillräckliga resurser för nåt sånt. Vi har fartyg som transporterar över 100 000 ton råolja här utanför våra kuster. Så ett sånt går inte att ett enskilt land bygger upp för. Utan då bygger det på internationell samverkan och cooperation, säger Kenneth Neijnes som är regionchef för Kustbevakningen.

Kustbevakningen de senaste åren garderat upp sin förmåga att ta upp olja från 5000 till 10 000 ton olja, och ute till sjöss finns det numer bättre utrustning och bättre båtar. Men på landsidan är det värre. Jonas Fejes på Miljöinstitutet menar att det faktum att Försvarsmakten inte kan rycka in på samma sätt som förut, har försvårat saneringsoperationer efter oljeutsläpp:

-Det här ser vi som ett problem, att vi inte kan få fram människor som kan jobba i grupp och som har disciplin så snabbt som vi hade förr. Den stora effekten av det här blir ju att miljön tar skada. Själva återhämtningen efter ett oljeutsläpp tar längre tid.

De senaste åren har vi har sett flera oljeolyckor som orsakat stor skada för både ekosystem och fågelliv. I Östersjön, som är särskilt känsligt för oljeutsläpp färdas idag båtar som innehåller 10 000 kubik eller mer för varje enskild tank. Det som ofta är avgörande för hur man klarar ett utsläpp, säger Kenneth Neijnes på Kustbevakningen, är tiden:

- Det är mycket både effektivare kostnadsmässigt och effektivare upptagning till sjöss. Där kan du ta upp stora kvantiteter under ganska kort tid, men då måste du få ett tidigt larm, du måste vara tidigt på plats och du måste kunna ha en fungerande organisation - då kan du agera innan det når land. För det är ju egentligen det sämsta - när det når land. Då har vi ju på sätt och vis misslyckats, tycker jag.

I oljeolyckan som inträffade på Västkusten nyligen missade den svenska kustbevakningen larmet om att olja var på väg. Kenneth Neijnes vill inte säga för mycket om orsakerna eftersom hans ansvarsområde är Östersjön, men hans gissning är att missen beror på att den svenska Kustbevakningen fortfarande främst använder det gamla larmsystemet, Pollution Report istället för det nya Safe Sea Net - som Danmark använde vi olyckstillfället, och som gjordes tillgängligt i Sverige förra hösten. Men att något sådant kunde inträffa, tycker han framstår som märkligt:

- Ja, på många sätt kan man väl säga att det är lite obegripligt eftersom det ligger så nära och det måste finnas många kontaktvägar som är upparbetade mellan Danmark och Sverige, men tyvärr kan jag inte gå in i det.

På MSB, myndigheten för samhällsskydd och beredskap, satte man för några år sedan upp ett mål om att fördubbla beredskapen för stora oljeutsläpp - ett mål man misslyckats med. Enligt Karl-Erik Kulander, oljeskyddsexpert på MSB beror det bland annat på bristfällig kunskap hos kommuner och län om var de känsliga områdena finns och vad man ska prioritera. Men också på låg prioritering från myndigheters sida:

-En stor olycka är en sällan händelse. Och har det inte inträffat en olycka på länge faller det i glömska. Och det är svårt att lobba för den varan.

Men Kenneth Neijnes på Kustbevakningen tycker ändå att grundberedskapen fungerar bra, även om det finns saker Sverige kan bli bättre på:

- Det gäller bland annat det vi fokuserar på i den här övningen - att sy ihop bättre mellan land och sjö och mellan olika länders kapacitet på land. På sjön, tror jag att vi ligger lite före med vårt samarbete som vi haft i många år. Men där kan vi komma vidare, och vi måste också bli bättre på att nyttja dom ideella organisationer som finns - sjöräddningssällskapet och andra.

Anna Jonasson, SR International.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista