Bergvärmen inte helt riskfri

Bergvärme är en uppvärmningsmetod som ökar på Gotland, men installationerna är inte helt riskfria. Om det vill sig illa kan de djupa borrhålen äventyra grundvattnet.
Miljö- och hälsoskyddskontorets hållning när det gäller bergvärmeinstallationer är därför att inte tillåta dessa inom vattenskyddsområde. Magnus Pettersson, miljöskyddsinspektör, märker att bergvärme är något som lockar fler och fler på Gotland, men på sikt tror han att fler värmepumpar kan leda till ökad elförbrukning i Sverige. Borrhålen går oftast ner till cirka 100 meters djup och en värmeupptagningsslinga sänks ner - så bervärme fungerar ungefär som ett kylskåp - fast tvärtom! Slingorna värmer istället för kyler. Eftersom borrhålen är så djupa är det viktigt att de inte förorenas av inträngande smutsigt ytvatten, eller av saltvatten som tränger in från djupare lager. Det är därför Miljö- och hälsa vill ha kontroll på var bergvärmen anläggs på Gotland - och rent geologiskt kan det vara viktigt att vara varsam med den här sortens djupborrning på Gotland.
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista