Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Brist på lammkött efter virusutbrott

Publicerat tisdag 19 mars 2013 kl 14.16
Lamm. Foto: Mika Koskelainen/SR Gotland

Varje vår råder det brist på svenskt lamm i våra köttdiskar. Men i år blir bristen större än vanligt sedan en ansenlig del av den svenska lammproduktionen har slagits ut av det nya schmallenbergviruset.

-Vi kommer att tappa en hel del av vårlammen, men hur mycket är för tidigt att säga. På gårdarna har bortfallet varierat från 10 till 40 procent, säger Elisabeth Svensson, affärsområdeschef för lamm hos slakterikoncernen Scan.

Schmallenbergviruset drabbar idisslare med symptom som feber och diarréer. Det upptäcktes första gången 2011 hos mjölkkor i Schmallenberg i tyska Nordrhein-Westfalen, och har sedan dess med svidknott som bärare spritt sig i rasande fart över den europeiska kontinenten.

De första svenska fallen upptäcktes i Blekinge hösten 2011. Ett år senare hade smittan spritts över hela Sydsverige och långt uppåt Norrlandskusten.

Dör i moderlivet

Vuxna smittade djur tillfrisknar och är därefter immuna. Det stora problemet för uppfödarna är i stället att smittade kor och tackor riskerar att kasta sina avkommor, att dessa dör redan i moderlivet eller föds missbildade och livsodugliga. Kött eller mjölk från smittade djur utgör dock ingen fara för människor.

Kaj och Ann Sjunnesson, som föder upp får utanför Strängnäs, förlorade vart tionde av cirka 350 lamm vid vinterlamningen i december och januari.

Kaj Sjunnesson:

-Det innebär en kännbar ekonomisk förlust. Marginalerna är inte stora för svenska lammproducenter. Vi pressas hårt av billig import från exempelvis Irland och Nya Zeeland.

Sjukdomen etablerad

Sedan årsskiftet råder det i praktiken inte längre någon anmälningsplikt för schmallenbergvirus eftersom sjukdomen är så etablerad i landet.

-Anmälningsplikt gäller sjukdomar som vi normalt inte har i vårt land. Här föll anmälningsplikten bort med viss automatik, konstaterar Bengt Larsson, smittskyddschef på Jordbruksverket.

Kaj Sjunnesson anser att ansvariga myndigheter, även om inte schmallenbergviruset kan utrotas, bör agera med samma kraft som under utbrottet av blåtunga 2008-2009 för att begränsa det nya virusets skador på nöt och får. Det finns ännu inget säkert vaccin, men Sjunnesson vill se att provtagningarna av dräktiga djur utökas.

-Jordbruksverket satsade 110 miljoner kronor på att massvaccinera alla djurbesättningar i Sydsverige för att stoppa sjukdomen. Det vore en lisa om man nu skulle visa samma handlingskraft, säger han.

Thomas Hamberg/TT

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".