Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Schmallenberg-viruset påverkar ekonomin för Gotlands lammbönder

"Lammungens ben var i konstiga vinklar"
6:02 min
1 av 2
Gutefår med lammungar. Foto: Karin Brindt / SR Gotland
2 av 2
Curt Niklasson i lammgård. Foto: Karin Brindt / SR Gotland

Årets lammsäsong innebär ett ekonomiskt avbräck för många lammbönder. Flera besättningar har drabbats av viruset Schmallenberg, som leder till dödfödslar och missbildade ungar.

På gården Sigsarve i Näs har de inte drabbats så hårt och de tycker inte att pengarna är det viktiga.

– Man lider ju med djuren, när man ser hur tackorna sörjer sina ungar, säger Curt Niklasson.

Lotta Carsbo Niklasson och Curt Niklasson vid Sigsarve i Näs fick en missbildad unge.

– Benen var i konstiga vinklar, och ryggraden satt inte ihop med bäckenet, säger Curt Niklasson, som avlivade den och skickade den på obduktion.

Något klart besked om vad som var orsaken fick de inte, men de tror att orsaken är Schmallenberg, eftersom de också fått betydligt fler kastningar än normalt, alltså spontanaborter.

– Och vi har också fått betydligt fler tomma tackor än normalt. I vanliga fall är det en eller ett par tackor som inte får ungar, i år har det varit 15-20 stycken, säger Lotta Carsbo Niklasson.

De hoppas nu att en del av tackorna som smittats blivit immuna, men också att det kommer vaccin mot Schmallenberg.

Via blodsugande svidknott spred sig Schmallenbergviruset snabbt över södra Sverige under fjolårets sommar och höst. Viruset är helt nytt. Dess ursprung okänt, men troligen har det först nått europeiska hamnar via långväga transporter där knott följt med blommor och grönsaker. Viruset är ofarligt för människor, men blir en ko eller en tacka infekterad tidigt under dräktigheten kan hon få dödfödda eller svårt missbildade ungar. Och än så länge finns inget vaccin. 

Ingen vet än hur stor den totala skadan är som Schmallenbergviruset hittills orsakat avkomman hos svenska nöt- och fårbesättningar. Enskilda har drabbats mycket hårt, andra besättningar inte alls. Men blir det här som i dom hårdast drabbade delarna av kontinentala Europa – som hade Schmallenbergviruset en säsong före oss – riskerar uppåt 7% av fårbesättningarna i Sverige att drabbas, mer eller mindre. Virusbärande knott är inte människans fel, men lät vi fåren föda sina lamm som naturen tänkt det skulle Schmallenbergviruset inte behöva vara ett sådant bekymmer, säger Erika Chenais på Statens Veterinärmedicinska Anstalt till SR Vetenskapsradion:

– Man kan förlägga betäckningssägongen mellan november och april, då tror vi att det finns några svidknott, och då kommer inte dom här skadorna att uppkomma.

– Hur lätt är det att flytta betäckningssäsongen framåt eller bakåt för att undvika knotten?

– Ja, det är inte svårt ur djurets synpunkt, utan det handlar ju om konsumenterna, att vi vill ha färskt lamm till påsk, säger Erika Chenais.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".