WWF ger grönt ljus för att äta Östersjötorsk. Foto: Hasse Holmberg/Scanpix

Torskar i Östersjön håller ihop

Nya genetiska metoder gör det möjligt att kartlägga olika fiskbestånd. Studier visar att torsk från olika bestånd inte blandar sig i den utsträckning man tidigare trott. Det är insikter som kan användas för att förvalta torsken både på Västkusten och i Östersjön.

Tidigare hade man uppfattningen att havet är fritt och att den genetiska blandningen är stor. Men forskarna får alltmer klart för sig att fiskar och andra marina arter är uppdelade i lokala bestånd som inte blandar sig särskilt mycket.

- Genetiska studier visar att många marina arter är avgränsade på samma sätt som organismer på land, säger Carl André, professor vid institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet.

Nyligen har forskarna kartlagt arvsmassan, den kompletta DNA- koden, hos ett antal fiskarter, däribland torsk. Kartläggningen kan användas på olika sätt, dels föra att studera spridning och utbyte mellan olika bestånd genom att se på likheter och skillnader i arvsmassan.

- Ju större skillnaderna är i arvsmassan hos torsk från olika lokala populationer ju mindre utbyte finns det mellan bestånden. Man kan se det som att varje fisk har ett unikt fingeravtryck som kan jämföras med andras, säger Carl André.

Forskarna kan också undersöka om torsken är genetiskt anpassad till den lokala miljön.

- Östersjötorsken har en rad sådana unika anpassningar som är genetiskt fixerade, till exempel så flyter äggen mycket högre upp i vattnet jämfört med till exempel skageracktorsken, säger Carl André.

Det är viktigt att behålla genetisk mångfald och ta hänsyn till lokala bestånd när man förvaltar fiskbestånd. I Kanada har man sett att olika lokala laxbestånd levererar fisk olika år. Att olika små lokala fiskbestånd finns kvar är alltså viktigt för fisket sett ur en rent ekonomisk synvinkel.

- Försvinner bestånd drabbas fisket. Många av de mindre fjordarna utmed Västkusten hade förr lokala fiskbeståndet som nu är borta, säger Carl André.

Carl Andrés forskningsresultat presenteras för biologer och miljövetare vid Göteborgs universitet under ett av 25 seminarier på den årliga forskardagen den 10 september på Wallenberg centrum. Under forskardagen samlas ett hundratal forskare från Institutionen för biologi och miljövetenskap för att få insyn i varandras forskningsfält.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".