Fynd från arkeologiska utgrävningar på Gotland. Foto: Katarina Hedström / Sveriges Radio P4 Gotland

Arkeologiska utgrävningar blev arbetslöshetsprojekt

RAÄ: Man var inte medveten om kostnaden
7:18 min

Arkeologiska utgrävningar i Sverige har, under decennier, inte avrapporterats som de borde. Riksantikvarieämbetet har därför fått stora kostnader för att i efterhand försöka rekonstruera rapporter som aldrig skrevs.

Hittills har det kostat myndigheten 16 miljoner, varav sju miljoner för att återskapa gotländska rapporter.

Det har under dagen kommit flera kommentarer och reaktioner på den här rapporteringen. På Sveriges Radios hemsida skriver någon

"Skandal! Varför är man arkeolog om inte för att lägga pusselbit till pusselbit? Hoppas Riksantikvarieämbetet får alla resurser de behöver för att ordna upp detta."

En annan lyssnare talar i termer av att arkeologerna "grävt upp som grythundar, utan att ta hand om och registrera fynden, som sedan göms och glöms bort"

De reaktionerna bottnar förstås i de siffror vi återgett för Riksantikvarieämbetets nationella rapportprojekt. Att de i början av 2000-talet började undersöka hur mycket utgrävningsrapporter de INTE hade och kom fram till att elva län utmärkte sig; med totalt 2 500 orapporterade utgrävningar. Bara på Gotland, 300 orapporterade grävningar med totalt 10 000 oregistrerade fynd.

Men precis den där vreden mot arkeologerna, det var den Riksantikvarieämbetets Carolina Andersson var rädd för, när hon bad mig betona att det snarast rörde sig om ett "systemfel".

Hon ville inte att de arkeologerna skulle känna sig retroaktivt utpekade.

Den gotländska arkeologen Birgitta Strandberg Zerpe var en kort tid anställd på dåvarande Riksantikvarieämbetets Gotlandsundersökningar. Hon kan så här i efterhand undra varför inte Riksantikvarieämbetet såg till att driva in rapporterna. För så här skildrar hon vardagen för arkeologerna då - när byggnationen var intensiv och det grävdes för flygplats, fjärrvärme och radhus i Visby och i fornborgar och gamla boplatser på den gotländska landsbygden...

På Gotland var det lite speciellt att arkeologiska utgrävningar också gjordes i form av arbetslöshetsprojekt, med dåvarande AMS-inblandning. En arkeolog kunde ha med sig många personer ut i fält, men de var alltså inte arkeologiskt utbildade. Den ordningen - med så mycket manskap - ledde förstås ändå till att det grävdes mycket och många fynd kom i dagen. Men det kan också bidra till att förklara att Gotland nu kan utpekas som "värst" i fråga om rapporteftersläpning, för att det grävdes så intensivt på ön.

Arkeologen Birgitta Strandberg Zerpe har hört både mycket gott och sämre om vilka sidor det kunde ha att arkeologi på Gotland blev en arbetslöshetsåtgärd.

När Riksantikvarieämbetet tog tag i de o-rapporterade utgrävningarna på Gotland visade det sig att det fattades rapporter från 300 arkeologiska utgrävningar. Stora och små, inom det som kallas uppdragsarkeologin.

- På den tiden fanns det bara finansiering för själva fältarbetet. Man var inte medveten om hur mycket pengar som faktiskt behövs för att ta hand om de föremål man hittar på ett bra sätt, ta hand om dokumentationen, säger Carolina Andersson.

Riksantikvarieämbetets Gotlandsundersökningar, "RAGU", var en sorts regionkontor för Riksantikvarieämbetets arkeologiska uppdragsverksamhet under 1970- och 80-talen.

Det är alltså från den tiden försummelserna nu rättas till.

På Riksantikvarieämbetet har de ägnat sig, i flera år nu, åt att arbeta av det de själva kallar "rapportberget". Det handlar inte bara om Gotland, utan om orapporterade arkeologiska utgrävningar som gjorts i Sverige under 1960- och 70 talen och början av 80-talet.

- Alltså, en mängd arkeologiska undersökningar som inte blev avslutade på det sättet de borde ha blivit, säger Carolina Andersson på RAÄ.

Det nationella rapportprojektet startade 2005 för att återskapa saknade rapporter. 2014 är det sista år som rapportprojektet rullar. Carolina Andersson säger att det är oerhört glädjande att de klarat av dokumentationen då, så att resultatet från utgrävningarna och föremålen kan bli tillgängligt för forskare och andra intresserade. Föremålen kommer att "införlivas" i museisamlingar.

Numera är RAGU nedlagt och uppdragsarkeologin på Gotland sköts i stället av Gotlands museum och andra, privata, arkeologiska aktörer på Gotland.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".