Silvermynt från plundringen i Alva 2009. Foto: Lasse Ahnell/SR Gotland

Internationell databas försvårar för konst- och fornminnestjuvar

"Vi är dåliga i Sverige på att anmäla stulna kulturföremål"
2:37 min

Stulna konst- och fornföremål i Sverige skulle kunna göras mycket svårare att sälja, genom att man anmäler dem i den internationella databasen Art Loss, anser advokaten Jan-Mikael Bexhed i Visby, som är specialinriktad mot kulturegendomsrätt.

Efter att ha hört att gotländska församlingar, och till och med länsstyrelsen, inte polisanmält stölder ur gotländska kyrkor tänker han att den internationella databasen "Art Loss", kanske skulle ha kunnat förhindra att föremål säljs och försvinner, om stölderna bara registrerats där.

Att Sverige, som Jan-Mikael Bexhed ser det, ligger efter många andra länder i fråga om att agera mot konststölder och kulturarvsplundring kan bero på att värdena ibland kanske är betydligt större utomlands, men inte bara på det. Okunskap om att det finns en möjlighet att mer eller mindre spärra ett föremål från försäljning kan spela in, tror han. 

En Cézanne-målning stulen i Boston, och en av Matisse, en tysk 1600-tals medaljong - det är några exempel som just nu ligger på förstasidan till Art Loss- registret över stulna saker som återfunnits. Föremålen har alltså dykt upp och kunnat spåras för att de varit anmälda till det som sägs vara världens största, privata, databas över stulen konst. Där finns dyrbara smycken och högt värderade mynt anmälda stulna - och därför återfunna.

Och där skulle också till exempel svenska stulna kulturskatter i större utsträckning kunna registreras, resonerar Jan-Mikael Bexhed.

- Vi är dåliga i Sverige på att anmäla stulna kulturföremål. 

Alla seriösa antikhandlare och auktionshus kollar av föremål mot Art Loss registret och andra register där  stulna kulturskatter registrerats säger Jan-Mikael Bexhed. Det innebär en spärr mot vidare försäljning.

Kan tjuven inte sälja i de seriösa leden, på de erkända auktionshusen, blir det bara en bråkdel av priset, jämfört med om det vore vita "rena föremål".

Jan-Mikael Bexhed säger att bristen på ordentliga polisanmälningar kan leda till att bestulna församlingar inte får tillbaka sina föremål, trots att tjuven grips och tjuvgömman hittas.

Bakom Art Loss Register finns en icke vinstdrivande organisation med olika intresseorganisationer inom konstmarknaden, men också försäkringsbolag som vill försvåra handeln med stulna kulturföremål.

Advokat Jan-Mikael Bexhed, är specialinriktad mot kulturegendomsrätt där han också varit adjungerad lektor på Högskolan på Gotland och undervisat i det ämnet. Det som kallas "Cultural Heritage Law" är ett stort område i många länder, säger han, med tillägget; "tyvärr föga utvecklat" i Sverige.

Det gotländska paradexemplet på dyrbar stöld är Havorringen - den halsring i guld som stals från museet Gotlands Fornsal 1986 och som aldrig återfunnits.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".