1 av 5
Historikern Åke Sandström vid bron vid Ajmunds, där landshövdingen bestämde att gotlänningarna skulle ge sig. Foto: Mika Koskelainen / Sveriges Radio P4 Gotland.
2 av 5
Sandviken i Gammelgarn. Foto: Mika Koskelainen / Sveriges Radio P4 Gotland.
3 av 5
I det här huset vid Sandäskes i Sanda låg gästgiveriet där svenskarna och ryssarna undertecknade kapitulationen. Foto: Mika Koskelainen / Sveriges Radio P4 Gotland.
4 av 5
Bron vid Ajmunds i Mästerby. Under den nya bron syns det gamla brofästet. Foto: Mika Koskelainen / Sveriges Radio P4 Gotland
5 av 5
I Ganthem fick den svenska truppen veta att ryssarna gett upp. Foto: Mika Koskelainen / Sveriges Radio P4 Gotland

I spåren efter den ryska invasionen av Gotland 1808

När ryssarna invaderade Gotland
26 min

I april 1808 invaderade ryska trupper Gotland och behärskade ön i tre veckor. Vid 200-årsminnet for Radio Gotland tillsammans med historikern Åke Sandström från Högskolan på Gotland i spåren efter ockupationen.

För drygt tvåhundra år sedan, fredagen den 22 april 1808, kom nio ryska handelsfartyg under falsk flagg i land vid Sles i Grötlingbo på sydöstra Gotland. Ombord fanns 1800 man och sex artilleripjäser, allt under ledning av amiralen Nikolaj Bodisco.

Den ryska ockupationen av Gotland 1808 var en liten del av det större finska kriget som i sin tur var en liten del av de mycket större Napoleonkrigen som drog över Europa i början av 1800-talet. Men för gotlänningarna var naturligtvis invasionen stor nog. Åke Sandström som är historiker och docent vid Högskolan på Gotland har forskat kring finska kriget och han har också skrivit om den ryska invasionen av Gotland.

Direkt efter den inledande förvirringen gick larmet att ryssen kommer, med vårdkasar och bud till landshövdingen Erik af Klint. Minnet från Stora Nordiska kriget hundra år tidigare levde kvar.

År 1807 hade Frankrike och Ryssland slutit förbund. Frankrikes kejsare Napoleon och Rysslands tsar Alexander. Sverige var tillsammans med Storbritannien ensamma i Europa mot Napoleon. Napoleon hade därför gett den ryska tsaren fria händer mot Sverige. Den 21 februari 1808 anfölls Finland och två månader senare var det Gotlands tur.

Eftersom de svenska trupperna var upptagna, dels med att i öster kriga mot ryssen i Finland, dels med att i sydväst hålla gränsen mot Danmark som var i förbund med Frankrike, var Gotland oförsvarat. Och då tänkte ryssarna att ett anfall mot Gotland skulle kunna ge dem en bra örlogsbas mitt i Östersjön. En chansning att försöka splittra den svenska krigsinsatsen. Gotland låg alltså obevakad, bara en dags segling bort. Ändå var det en oklok bedömning, säger Åke Sandström.

Men ändå var tanken att försöka lägga Gotland under det ryska imperiet. På ett och ett halvt dygn marscherade ryssarna från Slesviken till Visby, utan att förvänta sig allt för stort motstånd. Och det fick de inte heller.

När nyheten om ryssarnas landstigning kom höll landshövdingen just på att sätta ihop ett lantvärn som skulle sättas upp som ett lokalt gotländskt försvar. Sverige var ju i krig med Ryssland sedan ett par månader.

Men försvaret var inte klart och istället bildades ett allmogeuppbåd mot invasionsstyrkan. Fast uppbådet kom aldrig längre än till Klinte kyrka och till bron vid Ajmunds i Sanda. Här tog det stopp. Landshövdingen Erik af Klint tyckte att oddsen var för ojämna och bestämde att gotlänningarna skulle ge sig utan strid.

En delegation åkte iväg från Visby för att möta ryssarna och dess amiral Bodisco för att förhandla. Samtidigt skickades bud till Stockholm att Gotland var ockuperat.

På gästgiveriet Sandäskes i Sanda träffades svenskarna och ryssarna för att underteckna kapitulationen. Gästgiveriet finns kvar, fast i dag som bostadshus och några spår av hur värdshuset såg ut syns inte längre. I det som var kök med bakugnar snurrar en tvättmaskin.

Dagen efter kapitulationen, söndagen den 24 april, marscherade den ryska truppen in i Visby och inkvarterade sig. Bodisco utropade sig till Gotlands guvernör, men de svenska ämbetsmännen fick sitta kvar på sina poster.

Samtidigt var budet om invasionen på väg till Stockholm - en nyhet som kom fram den 27 april - fem dagar efter ryssarnas landstigning.

Snabbheten från svensk sida gjorde att ryssarna inte hann permanenta sin ockupation av Gotland.

Svenska fartyg patrullerade i vattnen med understöd av brittiska flottan och skar av ryssarnas möjligheter till förstärkning hemifrån.

Det var förutsättningarna som fick Bodisco att kapitulera när det svenska sändebudet kom till Visby för att säga att svensk trupp var tillbaka på Gotland. Det svenska sändebudet vände tillbaka med en rysk adjutant för att berätta att ryssarna gett sig.

Vid Tule i Ganthem nådde de fram till den svenska huvudstyrkan på drygt tvåtusen man som är på väg från Sandviken i Gammelgarn och där berättas nyheten.

Efter lite drygt tre veckor var ryssarnas tid på Gotland över. Den 17 maj utrymde ryssarna Visby genom Österport och dagen efter den 18 maj lämnades Gotland via Slite. Åke Sandström tror inte att ryssarna märktes av så mycket under de här veckorna, utanför Visby och Slite, och att det nog gick att hitta gotlänningar som inte märkt något alls. Fiender som möttes utan strid, men många som säkert hade velat slåss om de bara hade fått. Alltså, en rätt odramatisk händelse i den gotländska historien. 

Påståendet att en massa ryssbarn skulle ha fötts efter ockupationen är en myt som Åke Sandström vill avfärda. Förre landsarkivarien Tryggve Siltberg har kartlagt doplängderna efter 1808 och de visar att det inte föddes mer barn nio månader senare än vad det skulle ha gjort annars - även om det säkert förekom kontakter mellan unga soldater och gotländskor. Och med all respekt för alla lokalpatrioter, den gotländska expeditionen våren 1808 har inte satt några spår i den ryska historieskrivningen. Ryssarna kom hit - Gotland kapitulerade. Svenskarna kom hit - ryssarna kapitulerade. 

En följd av den ryska treveckorsockupationen blev att nationalbeväringen bildades och först ut blev Gotlands regemente 1810.

Däremot blev själva ockupationen en liten fotnot i kriget mellan Sverige och Ryssland, där de svenska och finska rikshalvorna skildes åt efter att ha varit ett rike i 700 år.

Reportaget sändes första gången 17 april 2008.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".