Stridsgrupp på Gotland 2018

0:24 min

Regeringen och Moderaterna, Kristdemokraterna och Centerpartiet är överens om ett nytt försvarsbeslut, som bland annat innebär en stridsgrupp på Gotland, med omkring 230 soldater i två kompanier.

Överenskommelsen mellan partierna innebär att försvarsanlaget höjs med 10,2 miljarder kronor totalt för åren 2016 till 2020, det vill säga en höjning på drygt två miljarder kronor i snitt per år. Det är 800 miljoner kronor mer årligen än regeringens utgångsbud.

- Det är en viktig signal till omvärlden, sa försvarsministern Peter Hultqvist. Vi sätter värnet av Sverige i centrum för vårt agerande.

Till år 2018 ska Gotland få en ny stridsgrupp. Nästa år börjar rekryteringen till stridsgruppen, som ska bestå av ett mekaniserat kompani och ett stridsvagnskompani.

Det mekaniserade kompaniet ska bestå av cirka 150 personer och till det kommer ett 80-tal i stridsvagnskompaniet.

– Det var ett misstag att avmilitarisera Gotland. Det är nu tillrättat. Rekryteringen av stridsgruppen till Gotland startar nästa år och därefter börjar utbildningen, enligt Mikael Oscarsson (KD).

Ubåtsjaktsförmågan stärks genom investeringar i befintliga korvetter, modifieringar av bevakningsbåtar inklusive anti ubåtsgranatkastare och ombyggnad av bojbåtar. Sensorkedjan ska också förstärkas, sa Peter Hultqvist.

Partierna har också kommit fram till en Säkerhetspolitisk utredning där man ska titta på innebörden av olika former av samarbeten och medlemskap, inklusive Nato, vad gäller den försvarspolitiska framtiden.

Folkpartiet hade krävt 3,4 miljarder kronor i årlig anslagshöjning och hoppade i måndags av förhandlingarna, eftersom partiet bedömde att regeringen inte skulle sträcka sig så långt.

-Den här försvarsuppgörelsen är en besvikelse. Det är inte alls ekonomiska anslag i den storleksordning som behövs. På många håll kommer det i själva verket innebära neddragningar i försvarsförmågan, eftersom den redan i dag är underfinansierat, sa folkpartiledaren Jan Björklund till TT.

Försvarsöverenskommelsen

  1. Försvarets ekonomi stärks med 10,2 miljarder kronor utöver försvarsberedningens planering.
  2. Den så kallade basplattan till försvaret förstärks med sådant som personlig utrustning, mörkerutrustning, fordon, ammunition, granatkastare och pansarvärnsvapen. En stridsgrupp organiseras på Gotland från och med 2018. Ubåtsjakten förstärks, bland annat genom investeringar av befintliga korvetter. Investeringar i antiutbåtsgranatkastare.
  3. En särskild utredning kommer att behandla den långsiktiga matriellförsörjningen. Utredningen ska leverera ett grundmaterial till nästa försvarsberedning.
  4. En särskild expert kommer att ta fram en rapport där olika former av samarbete respektive medlemskap med länder och organisationer analyseras. Analysen ska inte utvärdera den militära alliansfriheten.
  5. En ny personalkategori inrättas, bestående av ej anställda gruppbefäl, sjömän och soldater som krigsplacerats med stöd av lagen om totalförsvarsplikt. En utredning tillsätts för att föreslå hur en långsiktig hållbar personalförsörjning ska organiseras. Den norska och danska modellen, med en kombination mellan värnplikt och professionellt försvar, analyseras.

En särskild försvarsgrupp med de partier som ingått uppgörelsen organiseras för att vårda den inriktning som man nått enighet kring.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista