Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Forskare undersöker tusen år gammalt dödsfall

Publicerat fredag 12 februari 2016 kl 05.00
"Fick hålla i mig för att inte skrika JOKUL BÅRDSSON"
2:12 min
Sargat kranium från utgrävning Sankt Olofsholm. Foto: Katarina Hedström/Sveriges Radio.
1 av 3
Sargat kranium från utgrävning Sankt Olofsholm. Foto: Katarina Hedström/Sveriges Radio.
Arkeologisk utgrävning. Foto: Cristina Jardim Ribeiro/SR Gotland
2 av 3
Arkeologisk utgrävning vid S:t Olofsholm. Foto: Cristina Jardim Ribeiro/Sveriges Radio
Jord sållas vid Arkeologisk utgrävning. Foto: Cristina Jardim Ribeiro/SR Gotland
3 av 3
Arkeologisk utgrävning vid S:t Olofsholm i Hellvi. Foto: Cristina Jardim Ribeiro/Sveriges Radio

Ett kranium med huggskador som hittats på Gotland har väckt en spännande tes att den döde är den isländska skalden Jokul Bårdsson, som halshöggs på order av Olof den helige år 1029.

Skelett från utgrävningarna vid Sankt Olofsholm i Hellvi undersöks just nu av osteologer som, med hjälp av naturvetenskapliga metoder, vill komma ett steg till i tolkningen av vilka de begravda är. DNA-prov och isotopanalyser kan visa varifrån de kom.

Skulle den ene vara islänning får det sägas vara en sensation. Det ger i så fall näring åt en teori om vem den döde är. En isländsk sägen skriven på 1200-talet av Snorre Sturlasson i hans kungasaga om Olof den helige, kan förklara varför ett av skeletten har ett så sargat kranium.

Fyndet kan bli en viktig pusselbit om hur isländska sagor uppstått

Anna Kjellström vid Stockholms universitet är specialist på våldsrelaterade skador i skelettet. Hon vänder försiktigt på kraniet och lägger en skarpt avhuggen bit av skallen på sin plats.

Beskrivs av Snorre Sturlasson

Arkeologerna och osteologerna, alltså benexperterna, kallar honom "individ nummer 5". Han är en av sex personer som grävts fram under de utgrävningar som pågick under två år vid Sankt Olofsholm. Platsen hette en gång i tiden "Akergarn". I Gutasagan berättas att det var där som den norske kungen Olof Haraldsson landsteg år 1029. Också på Island skildras "Olav den heliges" tid på Gotland.

I Snorre Sturlassons kungasagor, Heimskringla, berättas om hur kung Olavs män, på Gotland, tog en person till fånga, för att halshugga honom. Det var en islänning som hette Jokul Bårdsson och kungen hade orsak att vara arg på honom. När kung Olav tidigare hade drivits i landsflykt, beslagtogs kungens skepp och lottades ut . Det var Jokul Bårdsson "som fick på sin lott att styra själva Visunden, det skepp som kung Olav själv fört".

Snorre Sturlasson skriver att när Jokul hörde vinet av yxan kastade han sig uppåt så att hugget kom uppe i huvudet och det blev ett mycket stort sår. Kungen såg att det var ett "banesår" - som skulle döda. Snorre skriver att Jokul satt upprätt och hann att dikta en vers, om sitt värkande sår och hur blodet strömmade ur honom, innan han dog.

Analyser kan ge svar

Teorin att arkeologernas "individ nr 5" kan gå att identifiera sådär 987 år efter sin död, är journalisten Eva Sjöstrands . Hon hörde arkeologen Dan Carlsson tala vid en föreläsning om det sönderhuggna kraniet med orden "dödad i strid".

Platsen i kombination med att Sjöstrand kände till Snorres skildring av hur skalden Jokul Bårdsson avrättats på S:t Olofsholm gör att hon nu väntar spänt på att DNA- och isotopanalyser skall avslöja om mannen var islänning.

Sabine Sten, professor i osteologi, tycker att det är en spännande tes, men förhåller sig vetenskapligt till skelettet. Det får berätta om sitt ursprung när det DNA som tagits fram ur tandroten sagt sitt och isotopanalysen kan visa vad som finns lagrat i skelettet.

Även om strontium-proverna visar att "individ nummer fem" verkligen vuxit upp på Island; druckit isländskt vatten och ätit mat som vuxit i isländsk jord stannar den vetenskapliga "identifieringen" där. Det kommer inte att kunna slås fast att det verkligen rör sig om Jokul Bårdsson.

Men när sägnerna ligger så nära och starka sida vid sida med vetenskapen lär i alla fall Eva Sjöstrand kalla honom Jokul, om det går att slå fast att det rör sig om en isländsk man.

Häng med på en tidsresa från år 1029 vid Sankt Olofsholm till osteologilabbet på Campus Gotland, där benexperterna undersöker skelett.

Den osteologiska bedömningen ger honom åldern 25-35 år, baserat på tandslitaget och att det inte finns så väldigt mycket förändringar på skelettet i fråga om utvecklad artros. Den kol-14-datering som gjorts på "individ nr 5" daterar skelettet till år 1016 plus minus 32 år. Så dateringen matchar den påstådda tidpunkten för avrättningen av Jokul Bårdsson, men det är inte i sagorna känt hur gammal Jokul sägs ha varit.

Arkeologiska forskningslaboratoriet vid Stockholms universitet utför isotopanalyser och medarbetare i Atlasprojektet utför DNA-analyser, så det är många personer inblandade, säger Anna Kjellström vid Stockholms universitet och som är specialist på våldsrelaterade skador i skelettet.

Tvivlar på att han skaldade

På frågan om en man med den skadan i huvudet hade förmågan i behåll att skalda svarar Anna svalt att "den här personen nog hade svårt att tänka". Men hon vill inte säga något om hur plågsamt de dött, dels för att hon inte är läkare men också för att det finns studier av adrenalinpåslag hos stridande män.

- Där har man kunnat se att deras smärttröskel höjs enormt. Man kan stå ut med en vansinnig massa våld om man är i en stridssituation, säger hon, men överlåter tolkningen om vem det rör sig om till andra.

"Individ nr 5" har en skada i högra underkäken också, berättar Anna Kjellström. Hon håller öppet för att den döde kan ha fått hugget i käken först och lyckats ta sig några meter och därefter fått skadan i huvudet.

Eva Sjöstrand tänker att historien om hur Jokul Bårdsson skaldade medan han dog kan ha "blivit bättre" med åren. För Snorre Sturlassons "Heimskringla" är nedskriven på 1200-talet, fast så detaljrik att han skriver som om han vore ögonvittne till hur Jokul Bårdsson avrättades år 1029.

Provsvar kring DNA och isotoper väntas senare i vår.


Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".