Bornholms hospital
Bornholms hospital. Foto: Johan Hellström/Sveriges Radio

Litenheten för Bornholms sjukvård dess styrka

Sjukhuschefen: Vi klarar allt
5:05 min

Det tyngsta argumentet när Bornholm 2007 gick med i storregion ihop med Köpenhamn, var att det var nödvändigt för att klara sjukvården och öns sjukhus. Samma argument som ofta hörs på Gotland.

Martin sitter i ett av väntrummen på Bornholms sjukhus och väntar på att få komma in och lämna ett blodprov. Han är nöjd med vården på ön, säger han.

- Den är riktigt bra. Och samarbetet med Köpenhamn är riktigt bra.

Eftersom han har en mycket ovanlig blodsjukdom så skickas han ibland till Riket, som Rikshospitalet i Köpenhamn kallas. Och det fungerar så bra att han inte har nån som helst anledning att klaga, tycker han. Resan är kostnadsfri och han väljer själv om han vill flyga eller ta färja och tåg.

På våningen ovanför väntrummet sitter Niels Reichstein Larsen, i ett alldeles eget rum. Han är chef för Bornholms sjukhus.

- Vi klarar allt på Bornholms sjukhus. Olyckor, födslar...

Att man klarar allt, som Niels Reichstein säger, betyder att man klarar av att hantera allt – men inte nödvändigtvis på egen hand. Vid svåra akutfall handlar det om att stabilisera patienten som sen flygs i helikopter till Köpenhamn. En resa som ungefär 150 patienter om året gör. 

När det gäller den sjukvård som inte är akut, klarar man mindre operationer, födslar och vanlig medicinsk behandling på Bornholm. Det är betydligt fler patienter som reser till Köpenhamn i dag än vad det var för tio år sen, men sjukhuset, mätt i antal anställda, har faktiskt blivit något större. Och man har fått utrustning man inte ens kunde drömma om när sjukhuset var Bornholms eget ansvar. Det som försvunnit, sedan man blev en del av huvudstadsregionen, är bland annat canceroperationer. Men det har egentligen inget med regionen att göra, säger Niels Reichstein. När det är så få patienter som det är frågan om på Bornholm, får kirurgerna operera så sällan att de helt enkelt inte kan upprätthålla kompetensen.

- För att klara det har vi samarbete med andra sjukhus, dit läkare och annan sjukvårdspersonal kan besöka för studiebesök och upprätthålla kompetensen.

Ett exempel på det som Niels Reichstein talar om, är barnmorskorna som inte har mer än 250 förlossningar om året att dela på. Det är egentligen alldeles för lite för att upprätthålla kompetensen så de reser varje år till Köpenhamn och jobbar en period på Rikshospitalet.

- Det jag tycker är fantastiskt för Bornholm är att vi har närheten, men samtidigt kan utnyttja allt det bra som regionen har. Det är verkligen en fördel för Bornholm.

För avancerad specialistvård måste patienterna som regel ta sig till Köpenhamn, men inte alltid. Man jobbar också hårt för att få läkarna att komma till Bornholm.

- För cancervården har vi fasta konsulenter från Rigshospitalet som kommer, på fasta tidpunkter.

Att sjukhuset är så litet, är också något man kan dra fördel av, menar Niels Reichstein, som berättar att man nyss utsetts till så kallat utvecklingssjukhus.

Ett av skälen till att man fått uppdraget att arbeta med det som kallas värdebaserad vård, är just sjukhusets storlek. Ett litet sjukhus med förhållandevis stor bredd, är väl lämpat för att testa och utvärdera saker på.

- Vår svårighet är också vår styrka.

Jag går ner till ett av väntrummen på våningen under igen. Ann-Charlotte berättar hur det var när hennes mamma, svårt sjuk i cancer, måste till Köpenhamn för att få palliativ behandling. Det blev flera resor. Men trots att det var tungt att resa till huvudstaden med en dödsjuk mamma, så har Ann-Charlotte inget att klaga på när det gäller sjukvården på Bornholm. Den fungerar fint, tycker hon. Bor man på en ö så gör man.

- Det är okej för oss.


Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".