Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Rödbetsodlare i Roma oroar sig för sina odlingar

Publicerat tisdag 29 mars 2016 kl 14.08
Michael Pettersson: Borrhålen ligger helt fel i en jordbruksbygd
(6:03 min)
Kartor över föreslagna vattenskyddsområdet Roma. Förslaget till höger det reviderade. Foto: Katarina Hedström/Sveriges Radio
1 av 2
Kartor över föreslagna vattenskyddsområdet Roma. Förslaget till höger det reviderade. Foto: Katarina Hedström/Sveriges Radio
Michael Pettersson, lantbrukare på Vellarve gård i Roma. Foto: Katarina Hedström/Sveriges Radio
2 av 2
Michael Pettersson, lantbrukare på Vellarve gård i Roma. Foto: Katarina Hedström/Sveriges Radio

Växtodlaren Michael Pettersson på Vellarve gård i Roma vill hellre ha vatten från Visby än tvingande restriktioner för vattenskydd i Roma. 

Det handlar om Busarvetäkten i Roma. För att skydda den drickvattentäkten, som förser Roma samhälle och Dalhem med dricksvatten, föreslås "Roma vattenskyddsområde" bildas.

Syftet med att inrätta ett vattenskyddsområde är att skydda Romas vattentäkter "så att råvattentillgången säkras i ett långsiktigt perspektiv, ett flergenerationsperspektiv", som det står i bakgrunden till ärendet.

"Inrättande av vattenskyddsområden med skyddsföreskrifter möjliggör att målsättningen med EU:s och svensk lagstiftning uppnås, genom att riskfyllda verksamheter och åtgärder regleras, så att vatten nu och i framtiden kan användas för sitt ändamål". 

LRF på Gotland anser att det innebär orealistiska restriktioner på cirka 800 hektar prima jordbruksmark.

Växtodlaren Michael Pettersson på Vellarve gård i Roma är en av dem som känner sig begränsad av det föreslagna vattenskyddsområdet. Han odlar spannmål, oljeväxter, ärtor, rödbetor och potatis.

Han beskriver en känsla av stiltje nu, där han inte vågar investera med tanke på att han inte vet hur mycket hans gård riskerar att sjunka i värde i vattenskyddsområdet.

- Vad vi vet idag så behöver vi tillstånd för att använda kemiska bekämpningsmedel här, även tillstånd för växtnäring. Tillstånd kan ju lätt bli ett förbud, säger Michael Pettersson.

-Givetvis skall vattnet skyddas. Vi är ju själva storkonsumenter av vatten, vi är rädda om vattnet, säger han. Vi har skött oss i området. Vi besiktar våra sprututrustningar, vi har våra certifikat att vi får använda bekämpningsmedel och vi använder skyddszoner mot diken. Så det är säkert som det är idag, säger Michael Pettersson.

-Vi kommer att löpa linan ut och kräva full ersättning för det vi förlorar, säger han, och enligt de uträkningar som LRF presenterat är det ett markvärde som minskar med 80 miljoner på de hektar som är berörda.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".