DNA-projekt ska undersöka svenskbybornas ursprung

2:08 min

Var tionde gotlänning sägs ha rötter i Gammalsvenskby i Ukraina – men varifrån kommer svenskbyborna? Den frågan ska ett DNA-projekt försöka svara på.

– Vi vill ha svar på var den här gruppen, svenskbyborna, kom ifrån från början, innan Dagö. Vi har ju ganska väldokumenterat ner till 1782, men var kom de ifrån innan dess, frågar sig Sofia Hoas, ordförande i Föreningen Svenskbyborna. 

I gränslandet för vad vi klarar av att göra

1782 tvångsförflyttades de svenskättade invånarna på Dagö i nuvarande Estland, till södra Ukraina, där de grundade Gammalsvenskby. Men varifrån de kom innan de hamnade på Dagö, var de har sitt svenska ursprung nånstans, vet man inte. En vanlig gissning har varit Gotland och Roslagen, men några belägg för det finns det inte. 

Genetiska fotspår

– Det är ju ändå en liten pusselbit i Sveriges historia som man kanske kan lägga på plats. Sveriges och Gotlands historia, säger journalisten Göran Svedberg, som bland annat har skrivit en bok om Gammalsvenskby och är den som kläckt idén med DNA-projektet.

Med DNA-analyser går det att kartlägga varifrån i Sverige som svenskbybornas förfäder en gång utvandrade – även om det skedde för så länge sen som på 1200- eller 1300-talet.

– Det finns vissa genetiska fotspår runtom i Sverige, som man kan koppla till nutid, förklarar Göran Svedberg. 

Salivprov från 25 personer

1929, när det sovjetiska styret under Stalins ledning blivit allt hårdare, fick närmare 1000 svenskbybor fri lejd till Sverige. 500 av dem hamnade på Gotland, vilket är förklaringen till att var tionde gotlänning i dag sägs ha rötter i Gammelsvenskby. En av dem är Sofia Hoas: 

– Min farmor och farfar var med på båten 1929 och alla mina farbröder och fastrar var födda därnere. Medan min pappa är född här på Gotland. 

Målet är nu att samla in salivprov från 25 personer som har något av de typiska svenskbynamnen som Hoas, Buskas, Knutas eller Uthas. 

– De flesta finns ju här på Gotland, men så finns det en tre- fyra stycken kvar nere i Gammalsvenskby, säger Sofia Hoas. 

Varför är det här viktigt? 

– Det är för att lägga till en pusselbit till till svenskbybornas historia, det är ju något som släktforskarna och historikerna har funderat mycket på. Det kommer vara en pusselbit till att få fram. 

Genetik-professor: En utmaning

DNA-projektet, med en budget på 60 000 kronor, är ännu inte helt finansierat men föreningen kommer omedelbart att inleda arbetet med att samla in salivproverna.

– Det här är en spännande frågeställning som ligger i gränslandet för vad vi klarar av att göra. Det blir en genetisk utmaning, säger Mattias Jakobsson, professor i genetik vid Uppsala universitet till P4 Gotland.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista