Göta Ingenjörregemente Ing 2 visade upp sig utanför Österport i Visby
Foto: Katarina Hedström/Sveriges Radio

Gotlandssatsning i försvarsuppgörelsen

1:49 min

Gotland nämns i försvarsuppgörelsen med en satsning på ett särskilt pilotprojekt om samverkan och organisation inom totalförsvaret som ska genomföras på Gotland 2018 till 2020.

Regeringen, Moderaterna och Centern har nått en uppgörelse om höjda försvarsanslag under åren 2018-2020. Uppgörelsen innebär 2,7 miljarder kronor per år under perioden. Uppgörelsen innebär bland annat att det blir mer resurser för att öka den militära förmågan, ledningssystem till marinen, inköp av terrängfordon, utökning av antalet platser på officersutbildningen och i grundutbildningen.

Medel har avsatts för att snarast fullfölja anskaffningen av ett nytt luftvärnssystem.

Särskilt pilotprojekt om samverkan och organisation inom totalförsvaret ska genomföras på Gotland 2018 till 2020.

Regeringen, Centerpartiet och Moderaterna är överens om drygt åtta miljarder kronor extra till försvaret 2018-2020. Uppgörelsen innebär 2,7 miljarder kronor per år under perioden.

-Kontinuitet i svensk försvars- och säkerhetspolitik är nödvändigt, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S) när han inleder pressträffen tillsammans med MP, M och C.

 

Totalt kommer 6,8 miljarder att gå till det militära försvaret och 1,3 miljarder till civilförsvaret, sammanlagt 8,1 miljarder kronor under perioden.

 

Försvarsministern radar upp en rad konkreta åtgärder, bland annat att det blir mer pengar till övningsverksamhet, underhåll, inköp av mängdmateriel, vidmakthållande av luftburen sensorförmåga, inköp av ammunition, fler anställda soldater, sjömän och befäl det närmaste året och fler soldater som grundutbildas 2020.

 

"Viktig markering"

-Det är en viktig markering som börjar en ambition att öka numerären i svensk försvarsmakt och antalet som utbildas med värnplikt, säger Peter Hultqvist.

 

Dessutom tillförs pengar till totalförsvaret och resurser riktas där till kommuner, landsting, länsstyrelser, bevakningsansvariga myndigheter och för ökad planering.

-Dagens överenskommelse kommer att tillföra rejält med resurser för att genomföra 2015 års försvarsbeslut och öka förmågan, säger Daniel Bäckström (C).

 

Motiverar M:s medverkan

 

Uppgörelsen är helt i linje med försvarsmaktens krav, enligt Hans Wallmark (M). Han motiverar Moderaternas medverkan i uppgörelsen med att det hade blivit mindre pengar annars.

-Alternativet hade varit noll eller väsentligen lägre summor, hävdar Wallmark.

 

Tidigare i veckan hoppade Kristdemokraterna av förhandlingarna med hänvisning till att regeringens bud var för lågt.

-Vår smärtgräns var 10 miljarder, så det är tydligt att vi gjorde rätt som hoppade av, säger Mikael Oscarsson, försvarspolitisk talesperson för KD.

-I och med att vi gick i måndags, så är det uppenbart att regeringen kände sig tvingad att höja budet så att inte Moderaterna och Centern också skulle gå. Men det blev ändå inte ett bud som skulle vara acceptabelt för oss.

 

Han hänvisar till den långa lista med åtgärder som försvarsministern räknade upp:

-Problemet är att det blir väldigt lite pengar för varje punkt. Listan är lång, men innehållet alltför tunt, säger Oscarsson.

 

Under sommaren har det framkommit att försvaret är i behov av ytterligare 9 miljarder under 2018-2020 och att civilförsvaret dessutom behöver 1 miljard kronor. Nu får försvaret 6,8 miljarder och civilförsvaret 1,3 miljarder.

 

Björklund besviken

 

Liberalernas partiledare Jan Björklund är besviken på uppgörelsen:

-Det här innebär inte att försvaret förstärks på något sätt. Man förstärker bara svarta håll i budgeten. Sverige behöver kraftigt höja försvarsförmågan. Jag är besviken på att man landat i detta, från både Moderaterna och Centerpartiets håll, säger han.

 

Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor anser inte heller att 8,1 miljarder är en bra nivå till försvaret.

-Det är fortfarande 2 miljarder ifrån det vi anser måste vara en bottenplatta, en grundplatta de kommande tre åren inom försvaret. Det gör att man fortsätter behandla försvarsfrågorna med osthyvel. Det går inte att ha ett halvt fordon på plats inom militären. Antingen har man det på plats eller så har man det inte på plats, säger hon.

I somras krävde M-ledaren Anna Kinberg Batra minst 2 miljarder kronor mer till försvaret. Arkivbild.

Erik Simander/TT

1. Medel till ökad förbandsverksamhet, övningsverksamhet och beredskap.

 

2. Mer resurser till underhåll och vidmakthållande.

 

3. Utökad anskaffning av förnödenheter och mängdmateriel.

 

4. Sambands- och ledningsmateriel till arméförband.

 

5. Ledningssystem till marinen.

 

6. Inköp av lastbilar, terrängfordon och specialfordon.

 

7. Vidmakthållande av luftburen sensorförmåga.

 

8. Utökat antal platser på officersutbildningen.

 

9. Inköp av ammunition.

 

10. Ökning av antalet kontinuerligt tjänstgörande soldater, sjömän och befäl de närmaste åren.

 

11. Utökning av antalet soldater som grundutbildas 2020.

 

12. Medel har avsatts för att snarast fullfölja anskaffningen av ett nytt luftvärnssystem.

 

13. Ökad och intensifierad satsning på totalförsvaret. Resurser riktas till kommuner, landsting, länsstyrelser och bevakningsansvariga myndigheter.

14. Särskilt pilotprojekt om samverkan och organisation inom totalförsvaret ska genomföras på Gotland 2018 till 2020.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".