Niklas Runesson
1 av 2
Niklas Runesson och en kviga med sin första kalv, en dag gammal. Foto: Johan Hellström/Sveriges radio
Hanna Nilsson
2 av 2
Hanna Nilsson, produktionsrådgivare på Växa Sverige. Foto: Johan Hellström/Sveriges Radio

Gotländska mjölkkor bland de bästa i Europa

2:09 min

Gotländska kor är bland de mest produktiva i landet, och svenska kor ligger på andra plats i Europa. Mjölkkrisen bedöms vara över.

Gotlands mest produktiva kor finns på Sutarve gård i Garda, som drivs av Björn Jaxelius och Niklas Runesson. 

– I grunden ska man ha ett bra djurmaterial och sen har man ett bra foder. Och sen hänger det på skötseln, att det är en bra miljö för kalvar så att de växer bra, och en bra miljö för kvigor. Får du fram en bra kviga har du bra förutsättningar för att det ska gå bra sen, säger Niklas Runesson. 

Bara danska kor ger mer

Enligt den årliga kokontrollen, som genomförs av Växa Sverige, ger en svensk genomsnittsko 10 175 kilo mjölk om året. I Europa är det bara danska kor som ger högre avkastning.

Gotländska kor producerar mer än genomsnittet i Sverige, och högst avkastning på Gotland, nästan 13 ton per år och ko – i snitt – ger alltså korna på Sutarve gård.

Hanna Nilsson är produktionsrådgivare på Växa Sverige: 

– Vi har väldigt duktiga lantbrukare på Gotland. Vi har en levande och väldigt aktiv lantbruksnäring och jag tror att det färgar av sig väldigt mycket på många gårdar.

Bra marker för bete och odling

Gotland är väl lämpat för mjölkproduktion, menar både Hanna Nilsson och Niklas Runesson. Här finns bra betesmarker och jordar som lämpar sig väl att odla vall och majs på, som blir till djurfoder. Båda är dessutom rörande överens om att ett djur som mjölkar bra är ett djur som mår bra. 

– Ett högavkastande djur får du bara om du har ett kanonbra djur med bra avelsmaterial, som är friskt från dag ett och har bra klövar, bra hälsa och får bra mat, säger Hanna Nilsson. 

Under 2014-16 talades det mycket om mjölkkrisen, som nu bedöms vara över. För den här gången. Men det lär komma fler. 

– Det finns marknadsanalytiker som säger att man får räkna med ungefär tre kriser per tioårsperiod, säger Hanna Nilsson. 

Niklas Runesson håller med: 

– Jag tror att Hanna har rätt där, det kommer att gå i cykler. Och då gäller det att försöka vara beredd, så att det inte kommer som en överraskning. 

Mjölkvikterna som anges i inslaget är omräknade enligt ECM, där hänsyn tagits till mjölkens energivärde. 

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".