Ulla tar filmsatsningen i försvar

Satsningen på film i Fårösund kritiseras för att inte vara lika framgångsrik som andra regioners filmprojekt.

Det är brist på samordning, brist på film-kompetenta beslutsfattare och hemlighetsmakeri kring offentliga medel, slås det fast i en högskoleuppsats.

Kultur- och fritidsförvaltningens chef, Ulla Pettersson, tar dock satsningen i försvar och tycker att kritiken är orättvis.

Ulla Pettersson vill inte kännas vid någon jämförelse där Gotland bleknar - till exempel mätt mot Film i Väst, Film i Skåne eller Filmpool Nord.

Ändå är det vad studenten Annika Rogell slår fast i sin examinationsuppsats, nyligen framlagd vid Högskolan på Gotland.

De mål som finns för den gotländska filmfonden har inte uppfyllts, slår hon fast. Till exempel i fråga om hur stor del av filmbudgetarna som skall spenderas lokalt, eller i fråga om hur stor del av arbetskraften inom filmen som skall vara folkbokförd i regionen.

Rogell har synat teamlistor kring olika filminspelningar och kommit fram till att det inte är 30 procent som är folkbokförda på Gotland. Av 150 betalda filmarbetare hade ungefär 120 plockats från fastlandet.

Men att Gotland går miste om källskatt bekymrar inte Ulla Pettersson nämnvärt. Skatteutjämningssystemet gör att Gotland får fördelar ändå.

Det är den regionalekonomiska effekten av de tre senaste långfilmsproduktionerna i Fårösund som synats i uppsatsen och av en total budget på cirka 90 miljoner kronor har ungefär 15 miljoner spenderats på ön.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".