Beredskapen vid oljeolyckor granskad

Det finns en hel del brister i kommunernas beredskap vid oljeolyckor.

Det konstaterar Riksrevisionen som bland annat granskat vad som hände på Gotland i november 2004 när lastfartyget Polo M gick på grund utanför Slite.

Gotlands kommun anses ha en bra beredskap även om det saknas en beredskapsplan som just gäller oljeutsläpp.

Granskningen visar också att det statliga stödet genom Räddningsverket och Naturvårdsverket  inte når ut till kommunerna.

Kommunerna ska begränsa skadorna av ett oljeutsläpp genom ett effektivt räddnings- och saneringsarbete.

På Gotland beskrivs saneringsarbetet efter Polo M som smidigt. Här tog kommunen bland annat hjälp av länsstyrelsens skogsvårdsenhet.

Riksrevisionen anser också att erfarenheterna från oljeutsläppet utanför Slite är viktig. Saneringsarbetet var det mest omfattande på Gotland hittills även om den uppskattade mängden på 30 ton olja inte tillhör de större utsläppen som drabbat Sverige och vårt närområde.

Beräkningar visar att oljetransporterna i Östersjön kommer att öka med 40 procent mellan 1995 och 2017. De tilltagande transporterna ökar risken för att större oljeolyckor ska drabba Sverige. Kommunerna har ansvaret för att ta hand om olja som når land. Staten har ett ansvar genom Räddningsverket, Naturvårdsverket och länsstyrelserna som ska stödja kommunerna och kontrollera kommunernas beredskap.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".