borås

Tigrarna i djurparken stimuleras

Ett forskningsprojket har påbörjats om tigrarna i Borås djurpark. Genom att bland annat gömma föda eller lägga ut parfymspår ska djurens naturliga beteenden stimuleras.

Emma Forsmark läser till biolog på Göteborgs universitet och gör just nu ett examensjobb om djurparkens tre amurtigrar.

– Jag har stått i tre timmar varje dag för att se hur djuren beter sig före, efter och under miljöberikning.

– Det är viktigt att jobba med miljöberikning. I det vilda är tigrarna mycket aktiva, säger Camilla Lyrebrandt som är djurvårdare på parken.

Det finns tre sorters berikningar som man jobbar med, doftberikning då man lägger ut bland annat parfymspår och kryddor för att stimulera luktsinnet, bytesberikning då man gör födan svåråtkomlig genom att till exempel sätta fast kött i kedjor, och sist sökberikning då man gömmer föda.

Syftet med Emmas examensjobb är se hur beteendet hos djuren ändras när man sysslar med miljöberikning.

– Det är svårt att se, men jag ser ju på statistiken att tigrarna är mycket mer aktiva under miljöberikningen, säger Emma Forsmark.

Charlotte Brunmark
charlotte.brunmark@sr.se

Fakta Amurtiger

Amurtigern, mer känd som Sibirisk tiger, är världens största kattdjur. Pälsen är långhårig och tät. Färgen är gulaktig med röda inslag och något ljusare än hos andra tigerarter. Honan är ofta mörkare tecknad än hannen.

Tigrar är solitära djur och lever ensamma. Tigerhonan blir könsmogen vid tre års ålder. Hon är dräktig i drygt 100 dagar och får vanligen två eller tre ungar. Vid födseln är tigerungarna stora som en vanlig huskatt, blinda och hjälplösa. Ungarna stannar hos mamman i drygt 18 månader innan de söker egna revir. Honor tenderar att söka revir nära mamma medan hannar söker sig längre bort.

Tidigare sträckte sig amurtigerns utbredningsområde över stora delar av östra Kina, Manchuriet och delar av Sibirien. Idag lever amurtigern vid östra Rysslands stillahavskust, i Amur-Ussuriregionen. 

Färre än 500 amurtigrar lever i det vilda. Trots att världens tigrar förekommer i flera länder och i olika biotoper är hoten mot dem desamma: Tjuvjakt, handel med tigerdelar till den traditionella asiatiska medicinen, skogsskövling och minskande revir.

Källa: Nordens Ark

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista