1 av 2
Foto: Ingvar Karmhed/Scanpix
2 av 2
SOPOR

Ekonomin styr sopsorteringen

"Kan inte betala vad som helst"
1:41 min

Herrrljunga är en av de kommuner som inte hämtar hushållens matavfall för återvinning, utan samlar istället allt i en påse - för förbränning. Det är det delvis en ekonomisk fråga, eftersom ett sådant system är dyrt att bygga upp, säger kommunalrådet Kurt Hårsmar (C).

– Det klart att vi skulle kunna sortera den delen och betala vad det kostar så att säga men man måste ju hela tiden ha med sig ekonomin i det här också, jag tror inte konsumenterna är villiga att betala vad som helst, säger Kurt Hårsmar (C), kommunalråd i Herrljunga.

2010 skulle 35 procent av hushållens matavfall återvinnas biologiskt, enligt det nationella miljömål som riksdagen satt upp men än är det långt kvar. Bara cirka 22 procent av matavfallet återvinns idag.

Enligt en undersökning som Sveriges Radios lokala stationer gjort är det bara 132 av landets 290 kommuner som erbjuder hämtning av hushållens källsorterade matavfall. I Sjuhärad är det till exempel bara kommunerna Bollebygd, Borås och Mark som erbjuder den här möjligheten.

Herrljungas gamla soptipp i Tumberg används idag mest som en omlastningsstation - för vidare transport av soporna så att de kan brännas. Tillsammans med Vårgårda, Tranemo, Svenljunga och Ulricehamn erbjuder Herrljunga nämligen inte hämtning av hushållens källsorterade matavfall - allt samlas istället i samma påse för förbränning.

Precis som Herrljungas kommunalråd Kurt Hårsmar anger flera av kommunerna ekonomin som en anledning: eftersom det inte finns något lagkrav har man valt en billigare lösning.

De här kommunerna har istället satsat på ett system med hemkompostering och menar att man på så sätt tar sitt ansvar. Kurt Hårsmar igen:

– Men vi nöjer ju oss inte med det, vi håller hela tiden och jobbar på att förbättra det. Och sedan en liten kommun, det är väl ganska mycket begärt att vi skulle gå i bräschen och uppfylla målen först, säger Kurt Hårsmar.

Fakta

50 procent av hushållen i Herrljunga kommun komposterar hemma, enligt kommunens beräkningar innebär det att cirka 30 procent av herrljungabornas matavfall återvinns (att jämföra med det nationella 35 procentsmålet).

Vårgårda hemkomposterar 40 procent av hushållen, 25 procent av matavfallet återvinns.
Tranemo kommun når upp till målet att 35 procent av matavfallet ska återvinnas, här hemkomposterar cirka 80 procent av hushållen.
När det gäller Svenljunga och Ulricehamns kommuner finns inga exakta uppgifter om hur många som hemkomposterar. Svenljunga säger att de inte når upp till det nationella målet.


Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".