1 av 4
"Flyktingar kommer hem efter att ha avvisats" á lá Bamse. Foto ur tidningen.
2 av 4
3 av 4
Migrationsverkets tidning Bamse, Mim och Meles.
4 av 4
Avvisningsbeslutet meddelas på Migrationsverket. Nära verkligheten?

Världens bästa Bamse - mitt i blåsväder om asyl

1:57 min

En kritikstorm rasar mot den specialgjorda Bamsetidning som tagits fram av Migrationsverket. Tidningen anklagas för att missbruka Bamsefiguren, och att måla upp en avvisning som en solskenshistoria.

"Bamse, Mim och Meles - en specialtidning om att söka asyl" heter Migrationsverkets Bamsetidning. Den finns på sex språk och delas ut till barn vars familjer söker asyl i Sverige.

Tidningen har fått kraftig kritik för att den framställer en avvisning som en solskenshistoria, och att den expolaterar hjältefiguren Bamse.

I tidningen berättas att den största oron för grävlingspojken Meles är om han ska få med sig sin modelljärnväg eller inte när han avvisas.
På flygplatsen i hemlandet möts familjen sedan av massor av släktingar, alla kramas och är lyckliga.

"En väldigt idealiserad bild"
Nyheterna lät Daniel Uddling som jobbar med flyktingar på Svenska Kyrkan i Borås läsa Bamse-tidningen och ge sin syn på den.

– Det här är en väldigt idealiserad bild av hur ett återvändande kan se ut. Det är anmärkningsvärt att man ger den bilden för det är svåra situationer, och på sätt och vis kanske det måste få vara svåra situationer också. Det stämmer i alla fall inte riktigt med den bild som framkommer i den här texten.

– Man ska inte underskatta barn i sådana här situationer. Många kan verkligen vara rädda för att återvända, och känner en befogad rädsla. Det ska man ta på allvar, säger Daniel Uddling som jobbar med flyktingar på Svenska Kyrkan i Borås.

Vad säger du om att Bamse används av en myndighet på det här sättet?

– Bamse tänker jag står ofta på de svagas sida, och är hans patos och mission i världen. Att man då använder Bamse till att också legitimera avslag på beslut om uppehållstillstånd - det är inte utan att man reagear på det.

Migrationsverket svarar
Annelie Kungsmar Persson är Migrationsverkets projektledare för serietidningen, och hon säger så här om kritiken och deras tanke med tidningen.

– Det är ju så här att barn behöver också ha en framtid att se fram emot. När ärendet kommer till oss har det gått så långt att (det är bestämt) att barnen ska åka hem. Då ska man ju invagga barnen i att det blir bra - det är ett vuxenansvar att visa att det också kan gå bra.

Men kyrkans reprensentant tycker att man inte tar barnen på allvar...

– Nej absolut inte! När barn är rädda behöver de vuxna som sitter och lyssnar, vägleder dem rätt och pratar om sina känslor. I ett återvändande arbete har vi på myndigheten ett pedagogiskt ansvar att berätta stegen - att det är så här det kommer gå till, säger Annelie Kungsmar Persson som är Migrationsverkets projektledare.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista